- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
144

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar angående svensk versbyggnadskonst: Sofokles' Aias, öfvers. af J. Spongberg. - Sofokles' Antigone, öfvers. af K. H. Brandt. Af F. W. Häggström.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

Lektor Brandt har i behandlingen af de lyriska
stroferne såsom oss synes i allmänhet ganska lyckligt
löst sin uppgift. Versen är här jemnare och ledigare
än i dialogen, och detta ehuru svårigheterna äro
större. En del af dessa har han likväl undkommit
genom att använda troké i spondéens ställe. En
annan svårighet, hvilken efter vårt förmenande är
oöfvervinnelig, har han kringgått på det sätt, att
han, der Sofokles har trokéer eller jamber upplösta i
tre korta stafvelser, utan tvekan i stället begagnat
rena anapsester eller daktyler. Väl vinnes dermed en
imitation af de snabbt framilande korta stafvelserna
i originalet; men hvad blir i sådant fall af den
jambiska eller trokaiska rytmen? Det är detsamma,
som om man ville omsätta ett i 3/4 takt skrifvet
musikstycke i 4/4 takt. Vi tro, att man i dylika fall
gör rättare i att atergifva versen i rena jamber eller
trokéer, än att på rytmens bekostnad söka imitera
något, som hos Grekerna först genom den till versen
satta musiken blef förnimbart.

För öfrigt har man just i dessa svårare versarters
behandling tillfälle att se, hvarthän förvexlingen af
betoning och quan-titet leder. I den sköna chorsång,
som börjar med v. 578 är

rytmen daktyliskt-trochaisk: (––L^^J_^^––^
- ^–––).

Denna rytm har Lektor Brandt riktigt återgifvit
i motstrofens första vers:

Så ser jag i Labdakos’ ätt från åldrig forntid men
deremot icke i v. 578:

Säll den, som i lifvet har ingen sorgekalk
tömt. Begge verserna sluta liksom originalet på
tvenne långa stafvelser och quantiteten iakttages
således riktigt. Hvar ligger då felet? Deri att Lektor
Brandt i den sednare versen sammanställt 2:ne betonade
långa, kalk och tömt, af hvilka det sednare är starkt
betonadt, men i den trokaiska rytmen icke får vara
det. Man jemföre Emanuelsons vackra:

Lycksalige de, som i lifvet nöd ej pröfvat.

Der är betoningen och rytmen iakttagen; endast
i afseende på quantiteten kan anmärkas, att han i
st. f. en spondé (t. ex. ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free