Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: En odåga. Komedi i fyra akter, af F. Hedberg. - Idun, Tidning för utländsk novell- och roman-litteratur, utgifven af C. Backman. Af Fdn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
utan ock en praktisk duglighet, genom hvilken han
räddar faderns vacklande affärsställning. Häremot
vore ingenting att anmärka - ty hos hufvudpersorieri
i ett skådespel måste just slumrande krafter sättas
i verksamhet - såvida nämligen åskådaren från början
fått ett klart intryck deraf att Thure verkligen är
en odåga. Men detta är långtifrån fallet. Visserligen
talas om att han är oduglig till studier och latat
sig ett par år i Upsala, men deremot uppträder han
genast i andra scenen klädd som arbetare och med
ett lifligt intresse för praktisk verksamhet. Hade
förf. velat ingifva oss en bestämd föreställning om
hans oduglighet, hade han bort framställas i kretsen
af sin familj såsom det, till följd af vanvård och
bristande sympatier, inbundna hoglösa styfbarnet, som
hade föga tanke för sin egen bedröfliga tillvarelse
och för medlen att rädda sig derifrån. Underrättelsen
om fadreris obestånd och ännu mer gubben Jansons
förtroende till det goda hos honom skulle sedan
framkallat den slumrande energien och utgjort
vändpunkten i hans lif. De sorgliga förhållandena
inom familjen, hvilka han förut åsett med likgiltigt
öga, som om de ej rörde honom, och som derför ej
heller någon vårdat sig om att för honom dölja,
skulle nu framställt sig för honom i deras rätta och
afskyvärda gestalt. Ingen slump hade då behöft föra
honom i vägen för hemliga möten och kärleksbref och
en verklig utveckling inom honom hade äfven åt den
yttre handlingen förlänat större konseqvens.
Det är egentligen Thures far, brukspatron Falk, som,
genom sin galna envishet att sonen skall blifva
läkare, försökt tvinga honom in på en olämplig
bana och derigenom hämmat hans utveckling. Flärden
hos denne man jemte hans ömhet att behålla skenet,
på samma gång han ledes af begär att hämnas på sin
hustrus trolöshet, äro goda och riktiga drag hos en
dylik karakter i våra verserade dagar. Att deremot
den rike och högmodige brukspatronen heldre skulle se
sin son såsom läkare än som utöfvare af det yrke, som
skänkt honom både anseende och penningar, och drifva
denna idé ända till den omenskligaste hall-starrighet,
anse vi för ett mindre historiskt drag. Hans fru är,
sådan hon nu en gång finnes tecknad, en dussinqvinna
från ro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
