- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
196

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

196

L

Öfverskåda vi deri tidrymd, som förflutit sedan
kristendomens första uppträdande, så finna vi lätt,
att åsigterna om denna religions väsende och ursprung
ingalunda varit bland hennes bekännare på olika
tider oföränderligt lika, utan att de tvärtom varit
stadde i en ständig vexling. Att en flerbet af4
sins emellan skiljaktiga uppfattningssätt i fråga
om det i kristendomen väsentliga rnåste uppstå, blir
tydligt, om vi erinra oss hvad som utgör det för den
kristna religionen utmärkande och egendomliga. Består
nämligen denna hennes egendomlighet deri, att hon,
i motsats till den förkristna tidens mer eller
mindre naturalistiska religionsformer, är den
andliga religionen, och derigenom äfven subjektets,
personlighetens religion, så har hon just såsom
sådan ett oändligt innehåll och kan då ej i någon
ändlig form ega sitt fullständiga uttryck. Då
sålunda personligheten utgör sjelfva medelpunkten
i kristendomen, och då det konkreta och personliga
aldrig kan i abstrakta begrepp fullständigt fattas,
så följer deraf, att ingen af de läroformler medelst
hvilka tänkandet sökt i kristendomen uppvisa
ett be-greppsmessigt sammanhang, kan ega högre
betydelse än den af att vara ett »symbolum», ett
uttryck af den på en viss tid hos vissa individer
gängse uppfattningen af den kristna religionen. Så
snart deremot den vetenskapliga forskningen rörande
kristendomen i dess egenskap af ett historiskt
faktum lagt i dagen någon ny sida, något dittills
undanskymdt moment hos det gifna objektet, så uppstår
äfven i och med denna ökade insigt behofvet att söka
ett nytt begreppsuttryck till förklaring af det
allsidigare och djupare fattade innehållet. Denna
sträfvan att åt det outtömligt rika innehållet finna
en dess väsende allt klarare uttryckande form kan
i sjelfva verket sägas utgöra den framåtdrifvande
kraften i kristendomens läroutveckliug; det ut
vecklingen hämmande motståndet har sin grund i det
föreställningssätt, som, med förbiseende af den
från hvarje ändlig form oskiljaktiga inskränkningen,
menar sig berättigadt att åt vissa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free