- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
203

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

203

på samma linie som det gamla testamentets
profeter, låt vara ock såsom den rikast utrustade
bland dem alla.

Under det att den friare paulinska uppfattningen af
kristendomen med dess djupare insigt i betydelsen af
Jesu person endast långsamt förmådde tillvinna sig
ett allmännare erkännande på grund af det häftiga
motståndet från judekristendomens sida, började vid
en senare tidsperiod bland de kristna försarulingarne
sprida sig underrättelsen om yttranden och hela tal af
Jesus, hållne i en alldeles ny tonart. Man visste att
anföra utsagor af honom om sig sjelf af en egendomligt
mystisk färgläggning, såsom då han benämner
sig lifvets bröd, vägen, sanningen och lifvet,
vinträdet, med hvilket de trogne såsom dess grenar
borde förblifva införlifvade, den hvilkens kött och
blod måste åtnjutas för vinnandet af delaktighet i det
eviga lifvet. Hvarken hos de äldsta apostlarne eller
hos Paulus finna vi någon motsvarighet till dessa
genom sin form så karakteristiska utsagor i fråga om
betydelsen af Jesu person; nyckeln till lösningen af
frågan om uppkomsten af detta urkristendomens tredje
kristologiska åskådningssätt är att söka inom ett
utom kristendomen liggande område. Redan före Jesu
födelse hade i verldsstaden Alexandria utbildat
sig en eklektisk uppenbarelsefilosofi, hvilande
på ett ömsesidigt idéutbyte mellan den judiska och
den grekiska verldsåskadningen. Anslutande sig till
denna alexandrinskt-judiska filosofis lära om det
gudomliga ordet, Logos, hvilket här fattades såsom
den personifierade enheten af Guds skapande krafter,
ger författaren till det fjerde evangeliet åt denna
Logos-lära den vändningen , att »ordet» i Jesu
person »blifvit kött» och i synlig gestalt lefvat
bland raenniskorna. Först i och genom detta sitt
menniskovordna ord, således icke omedelbart, träder
Gud i ett förhållande till verlden; Jesus är den, som
genom hela sin personlighet för menniskorna uppenbarar
Guds väsende och vilja; till honom har menniskan
således att vända sig, med honom måste hon genom tron
ingå den innerligaste förening, såvida hon vill lära
känna Gud, fadren, som hafvande lif i sig sjelf,
äfven »gifvit sonen hafva lif i sig sjelf.» Genom
denna och dylika antydningar om Jesu förhållande till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free