- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
207

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

207

genomdrifva densamma, en strid i hvilken från båda
partiernas sida de förhatligaste lidelser inblandade
sig, och hvilkens skiften till en stor del bestämdes
genom kejsarnes våldsamma ingrepp. Dogmatik och
politik stodo nämligen under denna tid med hvarandra
i det närmaste samband. Stat och kyrka voro ännu
ej skiljda; statslagar och trossatser behandlades
såsom ungefär liktydiga. Kejsaren föreskref i sina
edikter hvilken åsigt det romerska rikets undersåtare
borde omfatta i fråga om Jesu person; biskopar och
prelater formulerade på sina concilier de närmare
bestämmelserna i »den allena saliggörande läran»;
afvikande åsigter förföljdes såsom för statens
säkerhet farliga kätte-rier. Sedan Theodosius I på
kyrkomötet i Konstantinopel år 381 e. K. låtit ännu
en gång sanktionera den nicenska trosbekännelsen,
var dermed bragt till erkännande, ej hvad nu
vanligen förstås med »Kristi gudom» hvilket är
ett missledandeuttryck, utan: Guds verkliga och
fullständiga närvaro i Jesu person.

Ännu återstod dock att afgöra, i hvad förhållande
det gudomliga står till det menskliga hos Jesus,
och huru dessa båda sidor i hans person förenas till
en lefvande enhet. Sättet för afgörandet af denna
frågat betingades naturligtvis i väsentlig mån af
den föreställning man hyste om Jesu mensklighet. Huru
denna borde uppfattas, ansåg man ej behöfva göras till
föremål för någon särskild undersökning, alldenstund
man länge nog helt naivt antog det vara sjelf klart,
att Jesu mensklighet bestod deri, att han hade en
mensklig kropp, och att således det gudomliga Logos
eller Guds sons menniskoblifvande vore att fatta
endast såsom ett hans ingående »i köttet», antagande
af kroppslig tillvaro. Först under senare hälften af
det fjerde århundradet förkastade kyrkan med klart
medvetande denna föreställning och fordrade, att
Jesu mensklighet, eller, såsom man helst uttryckte
sig: hans menskliga natur - till skil-nad från hans
gudomliga natur - skulle tänkas såsom en hel och
fullständig, såsom inbegreppet af en mensklig själ
och en mensklig kropp. Men nu blef den frågan så
mycket oundvik-ligare, huru dessa bada hos Jesus
förenade naturer, den gudomliga och den menskliga,
förhålla sig till hvarandra i hans per-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free