Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s minne: Carl XII vid Alt-Ranstadt, tidsbild af B. v. Beskow. Af R. M. Bowallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
helst teckning-en är gjord af eri svensk konstnär
och bekostad af en svensk konung, af Karl XII.
Karl XII:s Turkiska politik, hans vistande vid
Be n d er och k al a b al i ken har författaren
egnat en särskild afhandling (bilagan 13). Äfven här
lyckas författaren uppspåra den ledtråd som genomgår
händelserna och uppvisa deras inre sammanhang. När
konungen räddade sig på Turkiskt område och med
förekommande välvilja och storartad gästfrihet blef af
Sultanen behandlad, var det visserligen icke konungens
mening att hans vistelse der skulle bli flerårig. Att
sölca uppreta Turkarne till krig mot Kyssland var
en naturlig politik; att i sammanhang dermed bereda
sig återtåg genom Polen med hjelp af en Turkisk här
var en plan så mycket rimligare som Sultanens löfte
om en betydlig styrka till hans eskorterande var
högtidligen gifvet. Det åsyftade kriget af Turkarne
mot Ryssland blef en verklighet. Ett ögonblick syntes
lyckan åter vilja visa sig blid mot den nordiske
hjelten; men Czaren lyckades vid Pruth att med sitt
guld tillintetgöra följderna af Karls val anlagda
planer. Det var dock icke denne konungs natur att
rygga vid första motgång. Han gjorde tvärtom nya
försök, icke utan ny framgång, ehuru ändock till sist
Czarens guld alltid hade en afgörande verkan. Omsider
gjorde konungen den sorgliga upptäckten att ariförarne
för den här, som skulle ledsaga honom genom Polen
voro af Czaren och konung August köpta att förråda
honom i deras händer. Verkligheten af detta förrädiska
anslag vinner en ny och märkvärdig bekräftelse genom
de upplysningar om Karl XILs vistande i Turkiet
hemtade ur Mol-dnuiska och Valachiska källor, dem
författaren meddelat i 9:de bilagan. Det var sedan
ställningen blifvit så afventyrlig och då nämnde
anförare med hot ville tvinga honom till uppbrott,
som han beslöt sig till att hellre i tapper strid
låta sig dödas eller fångas än frivilligt lemna
sig i förrädarehänder. Detta är förklaringen af
kalabalikens gåta. Hans vid denna strid ådagalagda
under af tapperhet gjorde på Turkarne det djupaste
intryck och medförde från Sultanens sida stränga
straff mot hans angripare. Men konungens hufvudsyfte
i Turkiet förblef förfe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
