- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
236

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

236

i gemen. Tidens religiösa lif hade i allmänhet
den starkt kyrkliga pregeln och subjektiviteten i
trossaker var en nästan okänd företeelse. I vår
tid skulle mången kanske tycka att den enskilde
individen sålunda måtte haft det rätt trångt, allt
för trångt till och med för en rätt utveckling af
religiös innerlighet och kristeligt lif. Men det är
temligen säkert att våra förfäder under 1600-talet
icke tyckte sig hafva anledning till sådan klagan;
äfven fromheten och det kristliga lifvet förmälde
sig i allmänhet så med sträng, ortodox kyrklighet,
att yttringar af motsatt art endast" voro försvinnande
och föga betydande företeelser. Kyrkan uppbars icke
allenast af konungar och statsmän, utan ännu mera
af folket, och om en eller annan orosande försökte
att här drifva sitt spel, så möttes han lika mycket
af passivt motstånd i folkets kyrkliga lydaktighet,
som af aktivt motstånd i presternas ofördragsamhet
och förföljelser.

Emellertid var det ej endast ur trosenhetens
synpunkt som förbindelsen mellan stat och kyrka
syntes tidens män så högnödig och vigtig; denna
förbindelse gick ännu djupare. Kyrkan var den stora
uppfostringsanstalt, hvari svenska folket genom
undervisning och tuktan skulle bringas framåt i
odling, och inom ett styrelsesystem som på allt
sätt sökte lyfta detta folk måste derföre kyrkans
angelägenheter i väsentlig mön äfven vara sta-,
tens. Det är för 1600-talets statsmän en evinnerlig
ära att de så mycket arbetat för deri andliga
kulturens höjande, och huru mycket man än må beskylla
den svensk-lutherska kyrkan vid denna tid för stel
orthodoxi och katholsk ofördragsamhet, så har hon
dock i detta upplysningsarbete oförtrutet deltagit
och derigenom ådagalagt sin rent protestantiska
karakter. Men det hände sig dock vid denna kyrkans
och statens samverkan i kul turens tjenst att frågor
reste sig, soin stundom hotade att störa det goda
förståndet dem emellan, frågor som helt naturligt
beträffade deras inbördes förhållande, och hvilkas
lösning naturligen måste bero på det mått af makt
som hvardera kunde göra gällande.

Kyrkan hade härvid deri stora fördelen af
sin under frihetsstriden vunna moraliska kraft och
sociala betydenhet. Hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free