- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
242

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242

och den konstitutionella makt det derigenom varit i
tillfälle att utöfva. Men Karl XI erkände bredvid sig
ingen konstitutionell myndighet, och med de öfriga
ständernas frihet föll sålunda äfven kyrkans.

När 1686 års kyrkolag med sina för mången
öfverraskande förändringar af gammal ordning kom till
allmän kännedom, saknades visserligen icke män som
deraf spådde ondt för svenska kyrkan och trodde sig
böra beklaga den riktning kyrkoregementet derigenom
skulle erhålla. Ja, likasom till bekräftelse och
illustration af det nya enväldet, saknades det ej
ens martyrer for den kyrkliga frihetens sak. Men
i sjelfva verket var dock kyrkan i det hela mogen
för en dylik förändring, och det som skedde var
knappast mer än ett något hänsynslöst utförande af
den längesedan stadgade grundsatsen om statens och
kyrkans väsentliga enhet. Händelserna få sin logik
af opinionerna, hvilka i längden ej gerna underlåta
att nära nog omedvetet draga ut sina konklusioner.

Se vi nu på den svenska kyrkans eget inre lif och
dess ställning till främmande trosbekännelser och
kyrkosamfund, så går utvecklingen i detta hänseende
hand i hand med kyrkans fortgående förening med
staten. Allt fastare och fastare bommas portarne
till mot hvar främmandes besök; allt renare
och kallare blir den ortodoxa luften derinne;
mötesbeslut, konfessioner, konfutationer, anathemer
och konkordireformler kläda hennes inre såsom fordom
helgonbilder och annat afguderi; i koret messas ett
lutherskt «de profundis« öfver kätterska biskopar som
afsättas och villfarande lekmän som landsförvisas,
och från predikstolen utlägges med lärdom och nit
den dåvarande lutherska kyrkans högsta sanning:
af bekännelsen går lifvet.

Den svenska kyrkan delade denna karakter med
allt hvad luthersk kyrka hette under det 17:de
århundradet. Samma drag af nitisk bekärmelsedyrkan och
theoretisk spetsfundighet, af bitter ofördragsamhet
och ortodox finkänslighet, af andelöst tvång och
mekaniskt saliggörande kyrklighet, samma upphöjande af
den lutherska läran öfver det kristliga lifvet, af det
kyrkliga samhället öfver den enskilda personligheten
utmärkte i mer eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free