- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
245

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

245

just på hopsummerandet af dess medlemmars goda
verk till en enda yttre enhet. Men Luther var dock
ingalunda blind för det kyrkliga samhällets betydelse,
och när han störtade det gamla, gjorde han det endast
för att uppbygga ett nytt och bättre. Frågan var nu
blott att gripa ett djupare tag in i den menskliga
personligheten, för att få det till ett kyrkligt
samhälle förbindande elementet, den rätta grundvalen
för den lutherska kyrkan. Sättet var anvisadt deraf,
att tron, det menskliga subjektets inre lif i Gud,
redan var den lutherska principen. Men möjligheterna
voro dock tvenne, ty antingen kunde här det praktiska
momentet, viljan, tagas till utgångspunkt, eller ock
det theoretiska momentet, vetandet. Men att lägga de
menskliga subjekternas vilja till grundval för kyrkan
hade varit att der införa en frihet, som för Luthers
efterföljare var alldeles orimlig. I stället valde de
den senare utgångspunkten och uteslutande denna. Och
så blef den lutherska kyrkoenheten en abstraction utur
individernas troslif, tros-bekännelsen, och således en
enhet fullt ut så mycket yttre som den katholska. Den
lutherska kyrkan samlade sig en skatt af trossanningar
och symbola och byggde derpå sitt hopp, alldeles
som den katholska kyrkan samlade helgonens opera
supererogatoria och deraf ville hemta sin makt att
göra menniskor saliga. Den katholska kyrkan hade
förstört den religiösa lifsåskådningen genom sin
yttre ver k helighet. Den lutherska kyrkan tycktes
nu vara på samma väg genorn sin yttre tro s helighet.

Utgången ur sådana förutsättningar var orthodoxiens
öfver-drifna finkänslighet under 17:de århundradet
temligen naturlig. Enär bekännelsen var blefven
kyrkans grundval, så rnåste dess väktare med yttersta
ängslan hålla vård om dess renhet och sanning. Och
enär sålunda det theoretiska intresset blef ett
öfvervägande, måste också de symptomer låta märka
sig, som i allmänhet gerna åtfölja den rent abstrakta
spekulationen. Systemet gick framför allt, och enär
trossysternet genom sitt innehåll var gudomligt
och saliggörande, så hade ju hvarje dess sats samma
gudomliga värde och samma saliggörande karakter. Andra
systemer och hvarje för det egna systemet främmande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free