Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
undersökningens noggrannhet, utan äfven i omdömets
opartiskhet och lugna värdighet.
Ett är forskningens konst, ett annat är
framställningens, och huru nära de äri naturligen
må vara förbundna med hvarandra , står dock
onekligen vår författare i det förra hänseendet
högre än i det senare. Hans första arbete, Den
Svenska TJe-formationens Historia, står onekligen i
genomskinlighet och öf-verskådlig klarhet vida öfver
det nu föreliggande och detta förhållande har också
sin ganska naturliga grund. Der var det mera att gifva
en historia om kronologiskt fortlöpande händelser,
här mera att uppdraga teckningar af tillstånd. Eller
rättare uttryckt, der var reformationsverkets fortgång
den stora företeelse som af sig sjelf erbjöd sig åt
förf. såsom en enhet, kring hvilken framställningens
alla detaljer måste grupperas. Här har deremot
förf., enligt vårt förmenande, icke lyckats finna en
sådan enhet, eller åtminstone icke klart framhållit
densamma. Arbetet skall teckna utvecklingen af kyrkans
tillstånd, men utvecklingen är understundom alldeles
bortskymd genom de många dragen i teckningen af
tillståndet. Felet synes oss dock icke ligga i någon
bristande urskiljning af väsentligt och oväsentligt,
utan hufvudsakligen i grupperingen. Det medgifves,
att under 17:de århundradet finnes ingen så tydlig
kärnpunkt i utvecklingen som den, hvilken först
reformationen och senare restaurationsförsöken bilda i
det 16:de; men den eller de som finnas böra åtminstone
icke förbises. Vi förmoda, att om förf. något mera
gjort t. ex. »kyrkans förhållande till staten» eller
»kyrkans förhållande till andra trosbekännelser
och ortodoxiens utveckling» till medelpunkt för
framställningen, så skulle öfversigten blifvit
lättare. Nu stå dessa de väsentligaste momenterna af
kyrkans lif temligen likställda med t. ex. kapitlet om
kyrkans stiftsindelning och dylika mindre väsentliga
punkter. Ur denna synpunkt betraktad torde ock förf:s
sönderdelnirig af århundradet i tvenne hälfter vara
ganska betänklig. Derigenom bli upprepningar och
omsägningar nödiga, derigenom får man först släppa
den ena efter den andra af utvecklingens trådar, för
att sedan i nästa afdelning åter nödgas att uppfånga
dem. - På
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
