Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk kyrkoliteratur: L. A. Anjou: Svenska kyrkans Historia; P. Hanngren: De synkretist. stridigheterna i Sverige; O. Beckman: Försök till Svensk Psalmhistoria; P. Hanselli: Vitterhetsarbeten af Svenska författare D. VII; C. A. Cornelius: Handbok i Svenska kyrkans historia; C. W. Skarstedt: Handbok i Svensk kyrkohistoria D. I. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
åtskilliga ställen (redan påpekade i Nordisk Tidskrift
1867 H. 2) träffar man dessutom rena orimligheter i
ämnenas anordning.
Med ett ord, Hr Anjous bok är icke lätt att göra sig
till godo. Äfven den, som afstår från att fordra lif
i skildring och friskhet i färger och endast fordrar
klar och redig anordning af forskningens vinster,
torde icke alltid känna sig tillfredsställd. På samma
sätt förhåller sig med förf:s stil. Man behöfver ej
vara granntyckt för att stöta sig på sådana hårda
perioder som vi möta t. ex. sid. 293 r. 23; sid. 319
r. 6; sid. 427 r. 5; sid. 525 r. 25.
Vid talet om den svenska kyrkan under 17:de
århundradet är det ej ur vägen att påminna om tvenne
företeelser inom vår literatur,, som rätt nära beröra
vårt ämne. Det gör oss ondt att utrymmet här skall
förhindra oss från att med något mera än ett blott
allmänneligt uttryck af tacksamhet och beundran
omnämna det sist utkomna häftet af Hr Beckmans
grundlärda arbete öfver vår Psalmhistoria. Måtte
blott förf. förunnas att afsluta det verk, hvaråt
han egnat en så stor del af sitt lif. Det är sällan
så mycken lärdom och forskning lägges ned på ett
kulturhistoriskt ämne och sent torde den man komma,
som skulle mäkta att upptaga tråden, om den nuvarande
förf. släppte den ur sin hand. Af våra Psalmer äro
nu snart de första 200 ransakade och kände, och det
var år 1845 som de första psalmernas historia begynte
framläggas. De återstående 300 få med all säkerhet ej
taga så inånga år, såvida samma hand skall kunna gifva
oss deras historia. – Hr Hansellis edition af våra
svenska skalder har i dessa dagar också förökats med
en afdelning, upptagande M. De la Gardies, Arrhenii,
Ollons, Kolrnodins, Brasks och Boéthii psalmförsök. Hr
Hanselli har härmed ytterligare ökat sina vackra,
ty värr föga belönade, meriter om den svenska
literaturen. En följande del skall måhända gifva oss
tillfälle att till hela hans arbete återkomma.
I Hr Cornelii handbok möter oss ett arbete af
ett visst praktiskt syftemål, såvidt som den i
främsta rummet synes eg-nad och afsedd till en större
lärobok. För sitt ändamål är den förträffligt afpassad
och likväl ingalunda så ensidigt, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
