- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
255

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Jul. Centervall: En Slump, Komedi. Af L. D-n

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255

och Gregory, den unge hjelten, marschera upp. Dehn
håller ett moraliskt föredrag öfver Gregory, som
hittills visat sig mycket jemn och städad, och vi få
sålunda veta det rysliga, att han är en esthetiker
d. v. s. skrifver verser och «rasar lifvet bort«,
men «bör söka sin förbättring och förvandling genom
konsekvent och felfri handling« - onekligen det
radikalaste medel till att blifva felfri, som finnas
kan. Dehn har lifs-erfarenhet, han vet hur vådlig
Gregorys ställning är, eller som han smakfullare
uttrycker sig: han vet, «hvarthän det leder till«,
en språklig finess af stor verkan.

Man skulle kunna invända, att Gregory ingenstädes i
hela dikten visar sig sådan som Dehn här beskrifver
honom. Men långt ifrån att detta bör anses för
ett fel eller en brist i ka-raktersteckningen, är
det ett bevis på en fin skaldenatur, att den hos
publiken förutsätter alldeles lika stor fantasi och
skaparekraft, som skalden sjelf eger, - och i sanning
vår skald har ej förräknat sig.

Clara kommer nu och, delikat som vanligt, aftvingar
hon också Dehn bekännelsen att han älskar Eva. Hon
berättar likaledes hvad vi ej förut anat, men hvad
som just derför är så mycket mera öfverraskande,
att Eva är en «högtbegåfvad qvinna«. Hvilket klart
ljus kastar ej skalden derigenom öfver Evas hela
karakter! - Hon står nu för oss i sin sanna dager,
och skalden kan sedan göra henne hur tråkig han
vill, hon skall ändå för oss alltid förblifva den
«högtbegåfvade qvinnari«. Dehn ber så Clara hjelpa
honom att vinna Evas hjerta; - det är den enda rätta
väg, en älskare bör gå för att vinna sitt mål; men
Clara blir ond och otidig på honom; det ena ordet tar
det andra, och hon säger slutligen: «Hr Baron! jag
djupt er hatar;« - hvarpå han naturligtvis som vanligt
efter en sådan förklaring, «fattar hennes hand« och
(här är styckets spänniiigspunkt) säger:

- - «Ni får ej mig lemna Mig så, förstå.«

Detta ser och hör naturligtvis Eva genom en öppen
dörr, tror att Dehn älskar Clara, och efter denna
«slump« besluter hon att utplåna all kärlek ur sitt
hjerta. Dehn, sorn märker det, upphör följaktligen
att tro på en «allvishet«, packar sin kappsäck och
reser. Eva säger, att ungdomens c gyllne frukt« har
blifvit en «rätt« mat, som har formerat ((rätterna
på smärtans rika bord((, och med en oändligt djup
anspelning på dessa rätters uppätande, kominer
betjeriten och slutar akten med ett rim på «formerat«
.... «det är serveradt.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free