Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur: Jul. Centervall: En Slump, Komedi. Af L. D-n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
slut - han reser, och vill se om icke slumpens makt
i tredje akt « förmår till allas nöje lösa knuten«.
Ej sannt käre läsare! du börjar nu ana detta
skådespels kulturhistoriska betydelse, du får nys
om den för dramats framtid vägbrytande idé, som det
bär i sitt sköte. Deri med detta verk öfvervunna
gamla skolan trodde som på en dogm på den satsen,
att en dramatisk handling måste med inre nödvändighet
utveckla sig ur karaktererna, att det vådligaste fel
vid ett drama vore, att slumpen, ej karaktererna
ledde handlingens trådar. Huru kortsynte hafva vi
ej varit, vi alla, skalder, esthetici, kritici och
hvad vi än månde heta! I den nyare dramatiken, hvars
i tiden första och visserligen för alla tider ensamt
stående verk vi äro stolta af att införa för publiken,
har skalden brutit med denna dogmatiska tradition,
som intet förnuftigt skäl har. Redan i titeln: »En
slump» ligger det upplyftande programmet: detta
drama skall visa verlden, att en skön dramatisk
dikt kan byggas på slump, utan karaktersteckning,
utan inre samband mellan de enskilda personerna,
utan samverkande handlingar. Käckt har skalden
brutet med litteraturens forntid. Är det sannt att
tiden sträfvar till allmän spridning af allt hvad
förut var ett privilegium för några få utvalde, så
är detta drama framtidsdramat xai éSo/Tj.v; ty efter
detta skall ingen skranka hindra hvilken som helst
från att bestiga parnassen, skaldeyrket har blifvit
en allmänning, hvem som vill kan nu blifva skald l
ned med fördomarne! lefve den nya tiden!
Men du längtar, kära läsare! efter sista
akten. Förf. kastar åter personer och handlingar i
urnan, hjulet vrides, personer och handlingar dragas
ut - voilä tout!
Tredje akten - Sverige. Till grefvens krets kommer
bref, att den förfärlige bättrat sig, »det har blifvit
folk af honom», »han vid det gamla trött beträdt en
ny och bättre väg». Det är dock ej, som du måhända
förmodar, Dehn; - nej, det är Gregory som bättrat
sig. Du vet ju sedan l:sta akten, att han var en
förhärdad esthetiker, fast du ännu ej sett det;
du har hört, att han intresserat sig för poesi och
konst och sådan »välling» och »lös mat«, hvilket
lär förråda en dålig moralitet. Hur djupt har också
icke skalden uppfattat Kierkegaards kategorier:
den esthetiska och den ethiska ståndpunkten, när
han förklarar den esthetiska sålunda: »Jag diktade,
men har för alltid poesien lemnat». Nu har Gregory
beträdt en bättre väg, - men hvilken? En gissar
att han blifvit »landtbrukare», en annan att han
blifvit »folkskolelärare», en tredje att han blifvit
»läkare»; de förstå ej att det, för att upphöra
att vara »esthetiker», ej är nog hjelp att blifva
»landtbrakare»; de fatta ej, att en högre motsats
erfordras för att föra en menniska bort
16 *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
