Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
regelbunden spånlik skärfva af från blocket - sådana
flintspå-nor förekomma mycket ofta i jordfynd och
samlingar - och han lyckades, göra detta, «utan att
hafva hvarken i någon eth-nografisk samling sett
eller af någon, som besökt trakter, der stenredskap
användas, kunnat få underrättelser om formen af det
steninstrument, hvaraf vilden påtagligt begagnar sig
för att tillhugga sina flintlansar och pilspetsar samt
att tillskärpa dem, då de genom bruket blifvit slöa.»
(2:dra uppl. s. 28).*) Innan denna andra upplaga
trycktes, äro dylika uppgifter allmangjorda, hvilka
på det fullständigaste bekräfta professor Nilssons
förklaring, och derjemte utvidga vår kunskap om
naturfolkens förmåga att med de enklaste medel
åstadkomma hvad de behöfva. Engelsmannen Tyler,
hvars intressanta arbete om vårt slägtes äldsta
tider äfven är nämndt framför denna uppsats, har i
ett tidigare arbete «Anahuac« (London 1861) meddelat
efter gamla spanska författare, Torquemada (1615) och
Hernandez (1651), huru de gamle aztekerne bearbetade
sin flinthårda obsidian genom att hålla stenen, som
skulle formas, mellan fötterna och på dess kant stöda
ena ändan af en käpp, mot hvars andra ända de lutade
sig med bröstet, då i följd af den hårda tryckningen
en tväeggad, hvass, kniflik skärfva sprang af från
stenen. Samma år meddelar dåvarande kapitenen Sir
E. Belcher i "Transactions of the Ethnological
Society", hurusom de vestra eskimoerne vid och
bortom Iskap bearbetade sin flinta medelst slag af
en serpentin- eller nefrit-hamraare, hvarjemte han
upplyser om deras sätt att med ett beninstrument gifva
fulländning åt de finaste redskaper. Till dessa tvenne
vittnesbörd lägger år 1866 Lartets och Christys ofvan
anförda praktverk ännu ett ögonvittnes, hvilket jag
tager mig friheten att ordagrant åter-gifva.
*) Prof. Nilsson bibehåller fortfarande under rubriken
’’knackstenar" de ovala brynstenarne, hvilka
af fullkomligt säkra fynd föras till den äldre
jernåldern. Han omtalar Cs. 50) en i Stockholms
museum förvarad sten af detta slag, som i fåran
kringom kanten har en jernring med ögla. Der ha under
flere år funnits tre andra, som i fåran hafva mycket
tydliga rostfläckar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
