- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
265

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

265

«Iridianen - en af Shasta-stammen i Californien -
satte sig ned och lade stens tade t i sitt knä,
hvarefter han med ett enda slag af sin agatsten klöf
obsidianstycket i tu. Sedan gaf han åt ena sidan ett
slag, som afskilde en skifva af en fjerdedels tums
tjocklek. Hållande denna mot städet med venstra
handens tumme och pekfinger, gaf han henne slag
efter slag, af hvilka Jivart tog bort ett stycke
af den spröda stenen, som småningom började få en
bestämd form. Sedan han fullbordat liedre delen
af pilspetsen - det hela hade en längd af en tum -
började han gifva andra, sakta slag, af hvilka jag
trodde hvartenda skulle krossa hans arbete, men så
stor var hans färdighet, att efter litet rner än en
tirnme hade han en förträfflig pilspets färdig. Jag
bad honom då göra en pilspets af en butelj sk ärfva,
hvilket häri äfven efter två misslyckade försök
gjorde, ursäktande de två motgångarna dermed,
att han icke kände glasets gry. Ingen bildhuggare
rör sin mejsel med större noggranhet eller afmäter
omsorgsfullare tyngden och verkan af hvartenda slag
än denne händige indian gjorde. Förfärdigandet af
pilar är hos dem ett särskildt yrke, i hvilket få
ernå fullkomlighet. Inom ett ögonblick)), tillägger
berättaren, »försvann inför denna enkla mekaniska
process allt, som jag läst om bruket att härda
koppar, för att arbeta flinta m. m.» Jag hoppas,
att det anförda är tillräckligt, för att en hvar af
mina läsare må komma till samma öfvertygelse.

Stenålder har man kallat det tidehvarf i
mensklighetens och det enskilda folkets historia, då
man ännu icke lärt känna metallerna och stenen är det
förnämsta råämne, man använde till förfärdigande af
de vigtigaste redskapen. Helst använde man flintan och
med henne likartade stenarter, som genom sin sprÖdhet
i vissa riktningar voro lätta att bearbeta, men genom
sin hårdhet i allmänhet ytterst användbara. Stenen,
som skulle arbetas, och stenen, med hvilken detta
arbete utfördes, dessa oansenliga verktyg, som de
fleste, om man lägger dem framför deras ögon, torde
vara benägne att förakta som skräp, äro det första
beviset för andens seger öfver naturen, det första
steget till uppnående af den odling, vi nu ega;
det första steget är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free