Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
saksserie blott olika sidor af samma kultur. Den
förra åsigten har sin främste målsman i Etatsraad
"Worsaae; jag kan icke förstå annat, än att han
har fullkomligt rätt uti sitt slutresultat. Det
är i första rummet af stor ’vigt . att bland de
öfver all beskrifning många arbetade flintstycken,
som upptagits ur afskrä-deshögar och i kustfynden,
äro så godt som inga slipade. Steenstrup har sjelf
icke kunnat anföra mer än högst få exemplar från
«fyra eller fem« ställen, och dessa äro till på köpet
åtminstone icke alla fullt säkra, några t. ex. äro
funna så nära jordytan, att de kunna lätteligen hafva
kommit dit i en senare tid. Man har å andra sidan
fästat uppmärksamheten dervid, att i gånggrifterna
träffas ibland tillsammans med de slipade och
välarbetade redskapen några rått tillhuggna, som icke
äro bättre gjorda än afskrädeshögarnas. Nilsson
anser t. ex., att en svår stöt blifvit gifven
åt Worsaaes tvådelning af stenåldern genom ett
af V. Boye beskrifvet fynd ur en gånggrift vid
Hammer på Seland, i hvilken träffades såväl de mest
råa flintstycken som de bäst tillslagna, slipade
och äfven borrade sten verktyg. De nio figurer,
som Nilsson dervid citerar, äro visserligen råa,
nemligen endast flintskärfvor, obetydligt tillhuggna,
men detta bevisar alls intet mot rättigheten att tala
om en äldre och råare stenålder uti Norden, emedan
dessa citerade figurer icke återgifva någon af de för
denna äldre stenålder karakteristiska formerna. Det är
nemligen icke allenast frånvaron af slipade redskap,
som utmärker afskrädeshögavne - det är en negativ
egenskap, som kan gifva tviflaren rätt att tvifla -
utan vi ega ett positivt och ännu vigtigare bevis uti
tillvaron af former, som icke tillhöra vår slipade
stenålder. Och detta bevis blir ovedersägligt, icke
när det framställes naket som här, utan när man
betraktar samtidigt fynden från afskrädeshögarne
och från gånggrifterna jemte de grupper, som jag
redan omtalat, från vestra och mellersta Europa,
och när man derutöfver skärpt sitt öga genom att
betrakta nutidens s. k. vildars stenvapen, som vittna
om den mest olikartade bildningsgrad hos de stammar,
hvilka de tillhöra. Det är naturligtvis med dessa den
lägre menskliga odlingens representanter jemförelser
äro till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
