- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
288

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

Det är denna stenålder, för hvilken professor Nilsson
redogör i sitt arbete. Han genomgår de olika former,
fynden lemnat till samlingarna, och söker med stor
skarpsinnighet utröna deras bestämmelse. Det är
icke mycket att anmärka mot detta hans i hög grad
förtjenstftilla arbete. Dock får naturligtvis den,
som deri gör bekantskap med den ena skarpt utpräglade
typen efter den andra, ej tro, att klassificeringen
alltid är lätt. Man träffar i verkligheten otaliga
öfvergångar från en typ till en annan, men det är
af stort intresse att studera dem under ständigt
jemförande med de hufvudtyper, man finner af Nilsson
framlagda.

Jag öfverlåter åt en hvar att lära känna stenåldern
genom att studera professor Nilssons arbete. För
fullständighetens skull vill jag dock framställa
några betraktelser öfver denna stenålders folk,
anknytande vid det, vi redan känna.

Det går långsamt att arbeta stenen, men å andra
sidan har utvecklingen ännu icke börjat fortgå med
den snabbhet, som inträder efter bekantskapen med
metallerna, isynnerhet sedan rnan börjat använda
jernet. Man hade ett jemförelsevis litet område,
inom hvilket man kunde röra sig, och det blef derför
lätt att inom detta ernå fulländning. Men om ett
stenålderns folk hunnit denna och derefter icke mäktar
träda öfver till bruket af metallerna, inträder först
ett stillastående, och det är fara vardt, att af
detta varder ett tillbakagående. . I våra trakter
blef stenålderns utveckling tvärt afskuren genom
invandring af ett folk, som redan kände metaller.

Flintredskap äro talrika i södra Sverige och förekomma
ännu i det mellersta, under det flintan i naturligt
skick icke förekommer annat än i Skåne. Det måste
således hafva funnits en utförsel af flinta, arbetad
eller oarbetad. Utan tvifvel funnos vissa mästare
uti att hugga i sten, liksom det fanns sådana hos
Shasta-indianerna. Man har, under dessa förhållanden
rättighet att antaga en viss arbetets fördelning,
och detta är ju ett ganska fördelaktigt vitsord om
stenålderns odling.

Ju högre utveckling , desto flere behof; ju flere
behof desto större mångfald. Det finnes sannerligen
mångfaldiga former

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free