Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
tillfälligtvis i jorden liggande, kanske fordom
borttappade föremål. Så mycket synes dock vara
afgjordt, att dessa menniskor egde husdjur, och äfven
om man icke lyckats upptäcka några afgörande bevis för
deras jordbruk, finnes det dock stor sannolikhet för
antagandet att de icke voro främmande der för. Dessa
och likartade frågor få öfver)åtas till framtidens
besvarande.
Här som inom andra arkeologiska områden är det
graf-ven, som låter oss kasta djupaste blicken in
i folkets innersta; vi lära af denna känna mer än
hvardagslifvets behof och ger-ning, vi komma der på
ett helgadt område. Grafskicket tyckes hafva varit
olika. De sista undersökningarne i Westergötland,
jemförda med äldre upptäckter, antyda att i en
aflägsnare tid lades de dödas lik i det fria,
der förruttnelsen och måhända rofdjuren fingo göra
sitt verk. Sedan inkastades benen, mer och mindre
sammanhängande, i grafkammaren *). Under en senare tid
lades eller sattes liken, ofta flere tillsammans, i en
grafkammare, understundom skilda från hvarandra genom
små på kant ställda flisor. Men det märkvärdigaste
vid dessa grafvar är sjelfva kammaren. Jag talar här
om den präktigaste formeri , gånggriften.
I Westergötland och Skåne finner man understundom,
i vissa trakter rätt ofta, väldiga kullar, ur hvilkas
gräsmatta väldiga stenblock skjuta i dagen. Ibland
är jordbeklädnaden genom tidens inverkan eller
med menniskans tjenstvilliga biträde undanröjd. Om
man fullbordar frigörandet finner man en kolossal
byggnad, rektangulär eller oval, bildad af stora,
flata stenhällar, täckta med ansenliga block. Till
denna byggnad leder eri gång, mindre storartad,
bildad äfven den af kantsatta block och täckt af
hällar. Derinnanför är de dödas hvilorum. För att
gifva ett fullständigare begrepp örn dessa grafvar
meddelar jag följande mått ur beskrifningen af den
ena vestgötagrafven. «Ofverst på kullen ligga i dagen
tvärt öfver grafven tre stora a fl ånga gråstensblock,
kullriga och ojemna på öfre sidan, men
*) Likartade fynd äro gjorda i Danmark.
Se Boyes beskrifning af "JrtJttestnen ved Hammer".
Ann. for Nord. Oldk. 18G2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
