- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
296

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenåldern i Forntiden: Nilsson: Skandinaviska Nordens urinvånare. - Le Hon: L'homme fossile en Europe. - Lubbock: Prehistoric times. - Tyler: Researches into the early history of mankind. - Lartet and Christy: Reliquiæ Aqquitanicæ. - Desor: Les palafittes. - Worsaae: Om Tvedelingen af Steenalderen. - Grewingk: Das Steinalter der Oztseeprovinzen. - Holmberg: Förteckningar och afbildningar af Finska fornlemningar. - B. E. Hildebrand: Berättelser om antiqvariska undersökningar i Westergötland 1863. Af H. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

296

E å vi anse menniskorna inom detta vida område vara
ett folk? *) Jag kan ännu icke svara derpå. Skilnaden
mellan pålbyggnadsfynden och afskrädesfynden förråda
redan för den tiden en stor skiljaktighet. Om
undersökningarna få fortgå lika raskt som under
den senaste tiden, torde man kanske snart nog komma
till klarhet i denna fråga. Man måste dock dervid
ihågkomma, att stenålderns kortare eller längre
varaktighet kan hafva vållat å olika orter ganska
stor skiljaktighet. Så t. ex. har Stor-Brittanniens
stenålder hunnit ganska långt, äfven om dess
redskap icke kunna tafla med Skandinaviens. De
s. k. Pikt-husen, deri inbegripna äfven grottorna
vid Drogheda, torde höra till stenåldern. De i dem
förekommande uthuggna ornamentema hafya åtminstone
förekommit i grafvar, som icke inneslutit annat än
stenålderslemningar.

Den arbetade flintan utmärker hela detta område ända
bort till Weichseln i öster. Men öfvergår man denna
flod, finner man helt andra förhållanden. Tack vare
Grewingks och Holmbergs förtjenstfulla arbeten har man
fått vigtiga upplysningar från de östligare orterna.

I Ostpreussen finnas ytterst få flintredskap. Grewingk
känner icke mer än ett för Östersjöprovinserna,
Holmberg endast tverme för Finland **). Till
denna flintfattiga stenålder synes man få föra
Gotlands och Norrlands, äfven om inom båda dessa
områden flintan icke är en så sällspord gäst som
i de andra nejderna. Weichseln är icke så bred och
stenåldersfolken voro icke så ovana vid omfattande
byteshandel, att detta skulle kunna förklara Österns
flintfattigdom. Det ligger nära till hands att
misstänka en olika nationalitet såsom orsak till
denna olikhet i lifvets förhållanden. Men äfven inom
detta östra område varsnar man skiljaktigheter. I
Östersjöprovinserna äro t. ex.

*) Här talas närmast om den slipade stenens ålder,
till hvilken dessa storartade grafvårdar höra.

**) Utan giltiga skäl, på grund af eget tycke, för
Holmberg- dessa två till bronzåldern. Grewingk tror,
att den slipade flintan icke blifvit före slipningen
tillhuggen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free