- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
320

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diverse: Förenta Staternas historia af E. Laboulaye. Öfversättning af O. W. Ålund. Häft. 1-4. Af -ll.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

320

diga förklaring i en öppet framlagd politisk
trosbekännelse. Tacitus skref sin Germania för
det sjunkande Eom; Laboulaye har skrifvit sitt a
Amerika» för det sjunkande Frankrike. Men romaren
var utan hopp, och fransmannen ser mot en ljusare
framtid; romarens ord ljödo som en dödsringning
öfver ett folk, som han såg nedstiga i sin graf;
fransmannen vill blott väcka till besinning, och
han tror på möjligheten af förbättring. Väl har
han tecknat motsatserna mycket skarpa mellan den
gamla verlden och den nya; visserligen har han
dervid lagt skuggorna så tjocka öfver Frankrike,
att det nära nog synes invigdt åt fördömelse och
död, såsom han ock onekligen öfver Amerika lagt
dagrarna så ljusa, att dess bild förefaller som en
glittrande stjernbild högt upp öfver molnen. Men så
som Laboulaye skrifver man dock icke för att förkunna
sitt land endast undergång och förgängelse. Han är
för närvarande kanske den ypperste representanten
af den politiska skola, hvars första ord talades af
Tocqueville och isynnerhet af Baudot i hans på sin
tid så beryktade «Décadence de la France«. Men denna
skola förtviflar icke, hon manar endast till ett
nytt lif. Raudot har sjelf låtit sitt första arbete
åtföljas af ett nytt «La grandeur possible de la
France«, och i Tocquevilles fotspår går nu redan en
hel skara af liksinriade tänkare och statsmän. Detta
unga Frankrikes lösen är «décentralisation«. De tala
ej längre samma språk som frihetens apostlar i det
adertonde seklet; de hafva tagit idealet närmare i
ögonsigte, och det har för dem fått en naturligare,
sannare skepnad. De hafva sett, att den gudinnan,
som dyrkades med blodsoffer och förstörelse, - var
intet annat än ett namn, som klingade, en dimbild,
som flydde, en gäckande afgud, som svikit sina löften
och i stället för frihet gifvit gammal träldom under
nya namn. De hafva insett, att det franska samhällets
olyckor efter revolutionen kommit deraf, att dess folk
ej förstått hvad frihet vill säga, utan i dess ställe
lekt med sådana grannlåter som «suffrage universel«,
«égalité«, och «constitutions« och, när dessa brustit
sönder, tröstat sig med det allra grannaste, (da
gloire«. De hafva känt slutligen, att friheten ej
kunnat trifvas hos Frankrikes män, - derföre att de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free