Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
327
räkning och dylikt? Ganska få. - Vi vilja ej tala
om de öfriga .ämnena, som ingå uti folkskolornas
meddelanden. Om folket vet något af hvad historien,
geografien och naturläran meddela, är detta vanligtvis
så fattigt, så utan sammanhang och inre grund,
att värdet af detta vetande ungefär reducerar sig
till noll. Själsodlingen har deraf ingen fromma,
och mycken själsråhet kan stå tillsammans med ett så
beskaffadt vetande.
Resultatet af detta vårt sätt att se saken blir
emellertid det, att själsodlingen bland deri lägre
befolkningen hos oss ej är stor, åtminstone ej för
ett folk, som har det vackra rykte om sig, att sedan
århundraden tillbaka hafva kunnat läsa i bok, och för
hvars bildning nu i flere decennier arbetats både från
folkets och regeringens sida. Men vi hoppas, att det
friska lif, som nu tyckes röra sig på detta område,
skall utveckla sig med allt mäktigare kraft och
åstadkomma sådana förbättringar i undervisningssätt,
lärometoder, författande af läroböcker m. m. för att
ej tala om intresse för skolan och skolans arbete
i allmänhet, att verkligen goda resultater deraf
kunna vara att motse. Således, vi hoppas en vacker
framtid för vår folkskola, ehuru vi nödgas bestrida,
och detta emot mångas fördom, att den för närvarande
innehar mer än en rätt underordnad ståndpunkt.
För att öfvertyga sig om huru långsamt och ihärdigt
svenska folkskolan sträfvat fram mot sitt mål, må
man kasta en blick tillbaka till de flerfaldiga
försök att arbeta upp densamma, som under olika
tider blifvit gjorda, och de olika stadier, den
genomlupit. Man skall deraf lära, att ett vigtigt
mil vinnes långsamt och med mycket besvär, men att
den långsarama utvecklingen gifver mera utsigt på
varaktighet och styrka, än de inrättningar, hvilka
springa upp med öfverraskande plötslighet och utveckla
sig med onaturlig hastighet.
Svenska folkskolan såsom en genom lag grundlagd
och till formen fastställd organisation är ej äldre
än något öfver tvenne decennier. Så mycket längre
tillbaka gå de spår, hvilka varseblifvas såsom ledande
till detta mål, spår väl till utseen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
