Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
läsa innantill.» Har var således folkskolan den »den
breda basen», hvarpå den lärda eller latinskolan
var bygd, ett mål, dit våra dagars dristiga
reformatorer sträfvat, om med eller utan skäl, är ej
här tillfälle att afgöra. - Efter nämnde tid uppträda
temligen talrika folkskolor, uti detta ords egentliga
mening. Och till heder för de tidernas lysande namn
få vi nämna, att en Skytte, en C. G. Gyllenhjelm,
en Magnus de la Gardie, en P. Brahe m. fl. andra
stiftade folkskolor för sina underhafvaudes barn, med
det uttryckliga vilkor, »att barnen der skulle lära
läsa i bok och att förstå sin kristendom». Gustaf
Adolf gick år 1625 så långt framom sin tid, att
han för Jönköpings stad gaf ett strängt påbud om
ovillkorlig skyldighet att sätta barnen i skola, och
drottning Kristina beslutade 1640, att en barnskola
skulle inrättas i hvarje stad, »der barnen kunde
få lära sig sin kristendom, att läsa i bok, skrifva
och räkna», hvarmed hon dock ej afsåg undervisningen
af folkets barn uteslutande, utan en grundläggning
af studier för vidare fortsättning. Den bland vårt
folk allmäniieligen spridda förmågan af innanläsning
daterar sig från Karl XLs tid. Uti den år 1686 af
denne konung stadfästa d e kyrkolag föreskrifves uti
24 Kap. 22 g: »Kyrkoherden skall låta sig angeläget
vara, att ungdomen i hans socken lärer läsa i bok och
förstå sina kristendomsstycken». Kyrkoherden i hvarje
församling var väl således ålagd att hafva uppsigt
deröfver, att ungdomen i hans församling skulle lära
sig att läsa, men icke att sjelf undervisa. Detta
ålåg redan från Karl IX-.s tid kapellanerne och
klockarne, såsom de i sådant afseende mest lämpliga
och bäst qvalificerade. Att ordna ett system för
folkskollärares daning och användande ingick ännu ej i
de lagstiftandes tankar. Uppfattningen af detta behof
framstod först mer än ett århundrade sednare, fast
äfven då till en början i matt och oklar form. - Det
vill synas, som om den på ofvan anförda sätt anordnade
undervisningen ej fått någon större fart. Åtminstone
äro vedermälena deraf ej mycket framstående, och föga
kännes derom uti sådana handlingar från de dagarne,
hvarest man skulle kunna söka belysningar rörande
denna fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
