- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
334

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

den utkastar just sådana tankar i ämnet,
som betingades af omständigheterna; att deruti
förekommande regleraentering ej skjuter öfver sitt
mål, utan låter det gälla såsom bestämmande norm,
hvilket har möjlighet för sig att kunna göra sig
gällande i handling och utförande. Om man jemför denna
stadga med andra länders första lagstiftningsförsök
för ordnandet af sitt folkskoleväsen, skall man
finna, att den i månget hänseende uti verkligt värde
höjer sig öfver desamma. - Ifrågavarande stadgas
svagaste punkt äro onekligen bestämningarne rörande
seminarierna. Frukterna utaf desse seminariers
verksamhet blefvo ock, hvad den mera klarseende
kunde vänta. En folkskolelärarekorps framgick
med underhaltiga kunskaper och utan Öfning och
färdighet i undervisningskonsten, och denna korps
skulle göra den nya lagen till en sanning. Huru de
härutinnan lyckades, hafva vi sett; och oförskyldt
har skolstadgan i sin helhet fått uppbära skulden för
de brister, som tyngde på semi-narie-institutionen.

Nu hände det, att män uppstodo, som voro klarsynta
nog att inse bristerna i folkskolan, sådan denna
uppvuxit på den nya lagstiftningens grund, nitälskande
nog för att våga en strid mot det förhandenvarande
förhållandet. Mera autodidakter än bildade pedagoger,
dömande mera efter sin känsla än efter principer,
kastade de sig i kamp emot det bestående, utan att
till en början hafva för sig rätt klart afgjort den
väg, som borde beträdas, de medel, som kunde stå till
buds för genomförande af en förbättring, och det mål,
dit man i reformatorisk ifver ville föra folkskolan
och dess verksamhet. Det var ej utan sitt intresse
att se början af den kamp, som skulle kullstöta
det gamla lankasterväsendet, reformera seminarierna
och i allmänhet gifva uppslag till en ny sakernas
ordning. Man såg der exempel på, huru en tanke, en
grundsats kan så fylla en menniska, så styra dess
kraft, att äfven i det milda lynnet kan komma att
inläggas till och med en hög grad af skärpa, och att
det fridfullaste sinne stundom kan komma att lifvas
af krigiska tänkesätt. Så var verkligen händelsen här.

Främst bland kämparne mot den bestående ordningen stod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free