Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
det obetydliga de an må synas, likväl hafva
gripit djupt in i svenska folkskolans utveckling
och framkallat sådana åsig-ter rörande dess
organisatoriska del, som delvis äro af den höga
betydelse, att de aldrig böra få förbises. -
Grundsatserna för sin skolplan har Grefve Rudenschöld
sålunda uttryckt:
»Förflytta den för alla nödiga innanläsningsskolan
så nära hemmen som möjligt, men tag derjemte sjelfva
hemläsningen så mycket som möjligt i anspråk och
öfvertyga föräldrarne, att folkskolans allmänna del
har till sin högsta bestämmelse att s tö d j a och
reglera, men icke att ersätta hemläsningen.»
»Gör folkskolans högre undervisning möjlig, genom
att skilja dess öfningar så, att lärarne få göra ett
i sender, och öfvertyga föräldrarne, att den högre
undervisningen enligt Skaparens i lagen för organismen
tydligen ådagalagda vilja endast bör meddelas ett
af naturanlagen anvisadt fåtal; men lär ock detta
fåtal, att de genom samhället åt dessa få bibringade
högre kunskaper icke äro bestämda att blifva deras
uteslutande egendom, utan fastmer meddelas dem för att
förvaltas och användas till allas gemensamma båtnad.»
Man ser sålunda, att den s. k. Eudenschöldska
organisationsplanen ej innebär några kraftigare
bestämningar, några svåruppfattliga theorier. Tvertom,
den är enkel, så att de starkt teoretiserande
skolmannen ofta försmått densamma såsom alltför
konstlös, i den öfvertygelse att något rätt stort
svårligen kan framgå u tur så enkla och ringa
grunder. Vi åter anse, att enkelheten är just det’
som gifver denna metod dess bästa berättigande, och
att den praktiska genomgående tanken uti densamma
är dess största förtjenst. Hade Grefve Rudenschöld
inlagt sina organisatoriska bemödanden uti metoden,
egentligen taladt, och förslösat sina krafter på
detaljer för sättet att handhafva undervisningen,
skulle han säkerligen misslyckats, emedan tiden för
genomdrifvaride af reformen i den rigtningen ännu
ej var förhanden. Också fattade han ej pedagogiken
utur denna synpunkt, eller åtminstone lade han derpå
en mycket ringa vigt. Hans hufvudsyfte låg uti den
önskan, att till förmåga af läsning i bok befordra
alla allmogens barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
