Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
samma, utan förmåga att i ringaste grad reflektera
Öfver de tusenfaldiga sig der företeende fenomenerna,
utan en tanke på att i sammanlefnadens oräkneliga
värf kunna göra sig till godo de i skolan inhämtade
kunskapsskatterna. Hvarken hjerta eller förstånd hafva
derpå vunnit, oeh själen har trots dessa kunskaper
förblifvit oodlad, otillgänglig för intryck, oförmögen
att känna varmt, tänka sannt och bestämma sig efter
riktiga principer. Under sådana förhållanden blir
det, som om kunskapen vore till endast såsom ett
yttre ting, hvilket påhänges för prydnadens skull;
såsom om dess ändamål aldrig vore att genomtränga
roeuniskans hela andliga väsen, med förädlande
förmåga inverkande på själ och hjerta. - Hvad sedan
beträffar kunskapens praktiska nytta för lifvet,
dess olikartade och oberäkneliga användande uti de
mångfaldiga förhållanden, hvaruti detta lif gestaltar
sig, dess inflytande på karakter och handlingskraft,
dess väckelse till medborgerliga dygder och energisk
verksamhet i samfundslifvets tjenst, derför har man
ofta ej gjort sig någon reda. Väl har man t. ex. i
naturläran läst om många underliga djur både i Asien
och Afrika, men man har aldrig gjorts förtrogen med
våra egna husdjurs natur, skötsel och förnuftiga
behandling; kanske har man rätt mycket hört talas
om hvad praktfullt och underbart en sydländsk
Flora bjuder på, men sällan har man fått en enkel
framställning om arten, beskaffenheten och naturen
hos de sades- och trädslag, af hvilka vi hafva vår
näring och vår förnöjelse. På samma sätt i allting
annat, som hörer till folkskolans läroämnen.
Så ungefär har det gemenligen förhållit sig med vår
skolundervisning. Den har varit allting annat än
instruktiv i detta ords bättre mening. Den har ofta
lemnat endast döda frukter, ej värda att förvara,
tomhet åt alla håll, ett vetande utan must och
inärg, en åskådning, alltför slapp för att intränga
någonstädes, ett omdöme utan skärpa. Ända inpå
våra dagar går denna anmärkning; blott under de
sista tiderna förmildrad genom ett uppvaknande till
sträfvan efter något bättre. Detta bättre är väl ännu
en hägring, som ter sig i fjerran; men vi våga hoppas,
att det ej skall försvinna undan den sökande och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
