Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
fall omöjligheter, som det ej är någon dödlig
gifvet att tillfullo afhjelpa.
Vår folkskoleliteratur ar af rätt fattig beskaffenhet,
och kan ännu ej annat vara, enär vi så sent börjat
att på fullt allvar röra oss på folkskolans vida
fält. Visserligen saknas ej läroböcker. Vi hafva
sådana i alla folkundervisningens grenar, till
största delen skrifna af folkskolelärarne sjelfva. Att
många af dessa försök äro af svagare beskaffenhet,
torde ej vara svårt att visa. De allra flesta tala
mera om nit och välvilliga bemödanden, än om för
en sådan uppgift nödiga kunskaper och tillräckliga
författaregåfvor. Utaf verkligen goda läroböcker
vilja vi dock erinra om Starbäcks lilla arbete i
Sv. historien, Gelins och Brunii lärobok i geografi,
Siljeströms räknelära, för att ej tala om Berlins
naturlära, hvilken sednare är af den förträffligaste
beskaffenhet och har gifvit en hel lyftning åt vår
folkskola. En fullständig läsebok i alla skolans
ämnen, af behofvet starkt påkallad , har länge varit
under utarbetning och lär snart vara att förvänta.
Är läroboksliteraturen för svenska folkskolan
i allmänhet klent representerad så till
qvantitet som qvalitet, kan man tryggt påstå att
förhållandet är ungefär lika, åtminstone från den
qvan-titativa sidan taget, ifråga om arbeten rörande
folkskoleväsendets historia och metodik. Mycket
ljus faller dock öfver vårt folkskoleväsendes
sednare år genom de på statens bekostnad förlagda
officiela framställningarna och berättelserna af de
offentliga inspektörerna. Ett försök till en allmän
framställning af vårt folkskoleväsendes utveckling
har man uti skolläraren A. Paulsons historik öfver
Sv. folkskolan, ett arbete, som utlagdt på bredden och
uttänjdt i onödiga detaljer, ej kan tillfredsställa
billiga fordringar. Nyligen har utkommit i svensk
öfversättning af Hugo Hamilton ett arbete med titel
»Vår tids Folkskoleväsen af Emile de Laveleye»,
hvilket på ett klart och enkelt sätt löser sin uppgift
och gifver oss en god bild af frågans ställning i
de olika länderna. Såsom ett komplement till detta
arbete har öfversättare!! fogat en framställning om
folkskoleväsen dets historia uti de skandinaviska
länderna, hvaruti han med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
