Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: II. O. Eneroth: Folkskolan, dess ändamål, medel och verkningar. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
363
skuldror så småningom aflyfte bördan för att anförtro
den åt dess rätta bärare.
Betraktar man denna frågas ställning inom vårt land,
så är det oförnekligt, att gr un d t ankarn e af vårt
nuvarande regeringssystem i detta hänseende såsom
i de flesta andra temligen tydligt peka hän emot
sjelfstyrelse, och en blick på våra författningar om
skolråd och landsting visar, att lagen vill gifva den
privata verksamheten ungefär så stort utrymme, som den
till en början kan behöfva. Men man må ock medgifva,
att utvecklingen ännu på långt när ej kommit derhän,
att statens väckande och organiserande verksamhet
blifvit af underordnad vigt. Alla de nitälskande
och upplyste prestmän, som med sina församlingar
fått bestå heta strider, ja, i sådana strider till
och med riskerat hela sitt förtroende, endast för
att hos dem kunna framlocka en gnista af deltagande
för skolan, torde med oss instämma i detta omdöme. -
Men om de små kommunerna besväras af okunnighetens
vis inertise, ser man deremot onekligen i de större
kommunernas, länens eller landstingens, åtgöranden en
skymt af ljusare förhoppningar. De vittna derom, att
der kommunernas mera framstående män mäktat göra sig
gällande, hafva de be-hjertat den stora frågans vigt
och åstundat att åtminstone understödja den verksamhet
som utgår från samhällets höjder. Och dermed är då
också en begynnelse gjord till en sådan organisation,
hvarigenom ärendet flyttas sina förnämsta intressenter
närmare in på lifvet. Hvad deraf kan utveckla sig,
skall framtiden utvisa. Ännu synes ej annat än
samverkan och godt förstånd råda mellan statens män
och kommunerna; och ju längre detta kan fortgå under
ifrigt arbete för skolväsendets utveckling, desto
bättre Men om systemet af kommunal sjelfverksamhet och
kommunala uppoffringar under årtionden får fortgå,
skola då ej också anspråken stiga på kommunal
sjelfrådighet i fråga om skolväsendet? Och skall
då ej strid uppstå mellan statens och kommunernas
män? Möjligen, ja troligtvis; och frågor, som ännu
äro skjutna i bakgrunden, skola då blifva af mycken
betydelse.
Genom åtskilliga uppsatser rörande vår folkskola
har hr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
