Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsk Roman I. George Eliot: Felix Holt; En kärlekshistoria. Af -m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
liave an intlestructible life, both in and out of our
consciousness.» Förf. utvecklar denna tanke ej blott
i Eoinola, der han är den rådande grundprincipen,
utan hon låter honom i alla sina öfriga arbeten
mer eller mindre klart träda i dagen, och hon vet
deri-genorn att sätta sina personer i en högst
intressant belysning. Hon älskar ock att införa dem
under inflytande af olika stämningar och situationer,
och hon eger en synnerlig förmåga att lämpa sina
tankar och sitt framställningssätt efter dessa,
att låta hvar och en behålla sitt sjelfständiga
åskådningssätt, med ett ord: att individualisera.
Men just derföre att George Eliot i sin
karaktersteckning utvecklat så stort mästerskap,
eger man rättighet att på henne ställa så mycket
större fordringar. Hvarje nytt arbete af henne för
ovilkorligen tanken tillbaka till bilder sådana som
Mrs Poyser, the Dodsons, Tito Melema, och det kan
ej nekas, att täflan är ganska svår. Vi måste också
bekänna, att sjelfva huf-vudpersonen i »Felix Holt» ej
synes oss utmärkt af samma genomförda följdriktighet
och samma sunda naturlighet, som vi förut lärt oss
att beundra. Förf. tyckes i »Felix Holt» ha velat
framhålla för oss bilden af en man, som, väl begåfvad
och uppfostrad, dock med flit stannar på samhällets
lägre trappsteg och der utvecklar en för honom
sjelf tillfredsställande och för hans medmenniskor
gagnande verksamhet, lika väl som om hans lifsbana
löpt i en högre sfer. Men denna uppgift synes oss ej
vara lyckligt löst. Felix Holt är visserligen till
namnet arbetare, men också blott till namnet. Det
heter visserligen, att han förtjenar sitt bröd som
urmakaregesäll, men han tyckes dock alltid kunna
bestämma öfver sin tid efter godtfinnande. I någon
förbindelse med sina kamrater eller gelikar finna
vi honom ej, annat än som en slags lärare eller
missionär. Hans sätt och konversation är helt och
hållet en vanlig bildad mans, och så vidt vi efter
romanen kunna döma förflyter hans lif under umgänge
med personer, hvilka alla på samhällets trappsteg
stå högre än han. Han säger visserligen att han har
en mage som en rhinoceros, så att han kan lefva på
»porridge», häri skryter t. o. m. öfver att han ej
är en råtta och skiljer på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
