Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsk Roman I. George Eliot: Felix Holt; En kärlekshistoria. Af -m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
i romanen förfelar sällan bj el tens ohörlighet att
göra önskad verkan. Det är också på detta sätt,
som Felix Holt vinner sin brud: hans »courtship»
består till en stor del i förebråelser och angrepp
mot hennes mera förfinade sätt att lefva, och när han
i skarpa ordalag förhåller henne ett verkligt eller
affekte-radt lättsinne, blir hon visserligen »något
stucken af hans tal, men tycker på det hela ej så
illa om det». Men fastän det sålunda är »en gammal
historia» som berättas oss, har förf. vetat framställa
den med så mycken konst, att deri förefaller oss
alldeles ny. Han är så frisk, så originell, så
intressant med all sin tvärsäkerhet och sina mer
eller mindre underliga idéer, att man ovilkorligen
dras till honom; och sällan har väl ett qvinnohjertas
halft medvetna mysterier med mera finhet blifvit lagda
i dagen än i teckningen af henne. Man kan ej vara mera
förtjusande än hon, då hon med all den styrka, som är
qvinnans brist på logik förbehållen, vet att parera
hans anfall. Och att det halft förargade intresse,
han först hos henne väckt, kan förvandlas till kärlek,
det har förf. icke allenast sagt utan äfven uppvisat
med en finhet och ett behag, som vittna likaväl om
hennes noggranna själsstudium, som om hennes verkliga
konstnärsskap.
En af de behagligaste karaktererna i romanen är M:r
Lyon, Esthers far, eller åtminstone fosterfar. Det
hvilar öfver den gamle dissenterprestens personlighet
en atmosfer af frid och renhet, som det gör en
godt i själen att inandas. Det enda man skulle
kunna anmärka är, att han måhända upptar för mycken
plats genom sin stora, slutligen inhiberade debatt
med adjunkten i församlingen om tidens religiösa
frågor. Mera i romanens intresse använder han sin tid
genom att mottaga M:rs Holts förtroenden angående
hennes son. Det humoristiska elementet är i denna,
liksom i alla George Eliots romaner starkt utbildadt,
och utom ett par bifigurer som Tommy Trounsem och
M:r Sampson, diligenskusken, är det egentligen M:rs
Holt som fått på sin lott att uppbära detsamma. Felix
hade förbjudit henne qvacksalfvandet med några från
hennes man ärfda och i trakten mycket kända specifika,
och i sitt försvar mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
