- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
392

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

392

Och likväl kan man efter förf:s arbete öfver
den nya administrationen uppgöra tablåer af en
öfverraskande fullständighet. Några siffror kunna
vi erhålla som gifva begrepp om tillståndet. De
befästade kronan tillhöriga slotten, hvilkas
antal intill Magnus Erikssons sista år knappast
öfverstigit ett dussin, få under 1360-talets häftiga
strider en betydlig förökning. En del förstöras
väl genom belägringar och uppror, men i allmänhet
fortgår dock unionstiden i samma riktning, och
för den utstakade perioden angifver vår förf.,
om vi ej misstaga oss, ej mindre än 45 sådana
slott (vi inräkna då icke dessa s. k. slott,
som tydligen endast voro befästade sätesgårdar,
ss. Mariuholm m. fl.) förutom en mängd kungsgårdar,
hvilka troligtvis ej alldeles saknat befästning. En
och annan af borgarna, t. ex. Kin-daholm, tjenade
väl blott till skansar i krigstid; men det stora
flertalet voro medelpunkter för små beskattnings-
och förvaltningsområden, eftersöktes och mottogos
mestadels som län af af de store, utgjorde residens
för dem eller deras fogdar. Det är bekant, att deras
beroende af längifvaren ej alltid var detsamma,
svagt under Albrekt och den senare unionstiden,
starkt under Margareta. Men konungamakten gjorde de
dock alltid afbräck genom den sjelfständighet de
gåfvo sina innehafvare; den gamla förvaltnings-
och beskattningsordningen störde de genom det
stöd de förlänade åt godtycklighet och förtryck;
den urgamla rättsförfattningen sprängde de genom
de jurisdiktionella privilegierna för gårdar och
slott. Och till dem kommo än vidare kyrkans och
biskoparnes slott och sätesgårdar till ett antal af
mellan 20 och 30, samt slutligen alla frälsets egna
sätesgårdar. Af dessa senare uppräknar förf. för
unionsperioden 36 i Westergötland, 2 i Dal, 49 i
Småland, 21 i Östergötland, 36 i Södermanland, 4
i Nerike, 13 i Westmanland, 60 i Up-larid och 8 i
Finland - öfver hela riket således 229. Och likväl
torde, enligt fö rf: s egen mening, förteckningen
numera ej kunna blifva fullständig. Godsens storlek
kan man naturligtvis ej känna, men rätt många måste
hafva varit betydliga possessioner, sätesgårdar för
rikets mäktigaste män, lagmän, höf-dingar, länsherrar
och rikets råd. Om en och annan vet man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free