Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
med säkerhet, att de vid denna tid varit befästade;
så om Hästholm i ÖG., Göksholm i Nerike, Sundaby i
Sörml., Mariu-holm och Ekholm i tlpL; af åtskilliga
andra finnas ännu tydliga borgruiner; så af Winstorp,
Gum, Dala, Tofta, Ekesjö, Winaes, Fogelvik, Aal,
Aspariees, Wik m. fl.
Med dylika data har förf. ökat och befästat kännedomen
af vår Unionstid. Det vore lätt att af arbetets rika
innehåll göra mångfaldigt flera sammanställningar,,
och vi äro öfvertygade, att det alltid skall blifva
den oskattbaraste ledning för hvar och en, som söker
upplysningar om denna tids förhållanden. Ett bör
man dock vid sådant begagnande alltid ihågkomma,
nämligen författarens grundsats att aldrig lemna
uppgifter utan bevis och att ej gerna förlita sig
på andra bevis än urkundernas. Denna i de flesta
fall riktiga grundsats bör man betänka, innan man,
såsom helt nyligen i en tidning har skett, beskyller
honom för diktatoriskt förfarande. Det gällde der
Borganäs fästning, hvilken förf. på grund af bref
och doku-menter förlagt till Tuua socken, under det
traditionen hittar den i Hedern öra. Ett liknande
förhållande finner man, då förf. för Wermland ej
upptager Saxholms fästning, emedan dess tillvaro vid
denna tid, såsom han sid. 293 n. 4 förklarar, ej be-*
~ j
visas af handlingar - endast af osäker tradition och
grundmurar utan årtal. Arbetet lider genom sådant
förfarande stor brist - på apokryfiska notiser;
men denna brist är ju en förtjenst af första
rangen. Likaledes skall man der förgäfves söka
polemik; vederläggningen af falska uppgifter synes
förf. gemenligen hafva behållit för sig sjelf och
åt allmänheten endast gifvit hvad som blir öfrigt
såsom äkta, sedan genealogers och topografers tallösa
gissningar reducerats till sitt rätta värde.
Förf. har sjelf tydligen angifvit sitt arbetes
gränser, då han inneslutit unionstiden iuom åren
1389-1448, och allmänheten har naturligtvis i främsta
rummet att tacka för att deri erhållit så mycket. Men
vi föreställa oss likväl, att den ännu hellre skulle
hafva sett, om denna period - och dermed arbetets
omfattning utsträckts ännu längre. Vi stödja denna
förmodan på sjelfva begreppet af historisk geografi,
hvilken ju skall vara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
