Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
hafva medverkat; 1862 Dalarnes och s. a. Gestrik
lands genom bedrifvande af lektor C. F. Wiberg, dess
nuvarande ordförande. 1863 uppstod West er götlands
förening, sedan några för saken intresserade män,
cleribland i synnerhet komministern C. J. Ljungström,
i ortens tidningar gång efter annan påmint om
ärendets vigt. S. å. 1863 utvidgades ock Werra-1 a
rid s forna naturhistoriska förening derhän, att den
gjorde provinsens fornsaker och öfriga minnesmärken
af dess kultur till föremål för sin verksamhet;
1864 lär Östergötlands fornminnesförening hafva
tagit sin begynnelse; 1865 slutligen stiftades en
dylik i Halland genom ryttmästaren v. Möller och i
Skåne en ny förening genom Eietz, Bruzelius, Ljunggren
m. fl. Från Småland hör man genom tidningarne omtalas
åtminstone det arkeologiska museet och för Göteborgs-
och Bohuslän har Göteborgs Vitterhetssamfund, enligt
hvad dess förhandlingar för åtskilliga år utvisa, i
någon mön sökt fylla en fornminnesförenings uppgifter.
Af Sveriges provinser äro sålunda endast de
nordligaste norrländska, Blekinge, Gottland och -
mirabile dictu! - äfven Upland, fornkulturens och
fornminnenas rikaste hemland, utan alla spår af dylik
förenad verksamhet. Vi hafva dock hört sägas, att en
upländsk fornminnesförening lär vara att snarligen
förvänta, någonting som icke vore underligt i en
ort, der det arkeologiska studiet eger sina yppersta
målsmän. Af dess verksamhet bör man naturligtvis kunna
hoppas mycket, då den både eger det rikaste material
att bearbeta och de friskaste krafter att använda.
Personalen inom dessa föreningar har naturligtvis
kommit att utgöras af ortens mest bildade
och förmögnaste män, lär-domsidkare, prester,
godsegare och embetsmän af alla grader; men ju
flera föreningarne i sin krets kunna indraga af dem,
som mest äro i tillfälle att träda i beröring med
folket, desto bättre. Några af föreningarna synas ock
hafva lyckats att tillvinna sig betydande krafter,
bidragande så väl med penningemedel som med personlig
verksamhet - hvilket senare naturligen måste vara det
allravigtigaste. Södermanlands förening räknar sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
