Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
huru ofta bebodde de dem sjelfva? hvad sådde de, hvad
skördade de? hvilka vilkor hade bönderna, torparne,
tjenarne? o. s. v., men ofta får han svara oss,
att derom finnes intet att säga.
Ofta, dock icke alltid. För åtskilliga af dessa
herrgårdar ger han oss en byggnadshistoria som
icke saknar intresse, for andra en ekonomiens och
brukningssättets historia, som eger ännu reelare
värde och för dem alla åtminstone förteckningar
öfver innehafvarne, allt uppgifter för hvilkas
sammanbringande förf. omsorgsfullt synes hafva
tillgodogjort sig offentliga arkivers och enskilda
samlares upplysningar. Detaljer öfver den ekonomiska
utvecklingen innehålla sålunda teckningarna
af Säfstaholm, Eriksberg, As, Wibyholm m. fl.;
öfver byggnadshistorien få vi upplysningar både för
1600-talets slott sådana som Eriksberg, Stenhamrnar,
Säfstaholm, Wibyholm och 1700-talets såsom As, Julita,
Yxstaholm, Sparreholm m. fl. Och hvad förf. ej kunnat
gifva af historia ersätter han med statistiska
uppgifter öfver går-darnes närvarande skick. Att
detta sista blifvit honom möjligt är naturligtvis
beroende på gårdsegarnes beredvillighet att lemna
dylika upplysningar. Måtte blott en så glädjande
fördomsfrihet vara allmännelig!
Det resultat, hvartill förf. sjelf synes hafva
kommit vid sina undersökningar om »odlingenw och
»kulturen», är sorgligt nog för de gamla tiderna,
enär han i allmänhet synes vilja draga ett stort
streck mellan det nittonde århundradet och de öfriga:
bakom detta streck ingen ekonomisk utveckling,
intet »odlingsarbete», endast slentrian och en
patriarkalisk »kultur». Hvad några gårdar beträffar
står sig dock åtminstone 1700-talet ej så illa vid
jemförelsen, detta århundrade, då en och annan novus
homo trängde sig in i Södermanlands aristokratiska
bygd och upprättade nymodigt gårdsbruk, då nya
läror i ekonomien banade sig väg och då ett nytt
slägte blef för hushållsväsendet intresseradt. Så
fort som i vår tid gick det icke att bryta bygd, men
det kunde ej gå bättre med sådana bruk-ningsmedel,
sådant kreditväsende och sådana landboförhållanden.
Ät detta landbosystem och dess patriarkaliska karakter
har förf. egnat en billig uppmärksamhet, och en och
annan gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
