- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
411

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

411

har han derom lemnat upplysningar, så mycket mera
värdefulla, som dessa förhållanden nu åtminstone
begynna blifva en öfver-vunnen ståndpunkt. När de ännu
voro i sitt bästa flor vid de svenska herrgårdarne,
gick hela anordningen ut på att för huf-vudgården
hafva så mycket som möjligt af dagsverken, körslor
o. cl. att påräkna. Bonden gjorde t. ex., för
ett hemman, åt herrgården sina 2 tolfmilsresor,
3 sjumilsresor, 9 fyramilsresor, 5 ivåmilsresor, 4
enmilsresor, 60 dagkörningar, 100 hjonedagsverken,
280 karldagsverken och 40 mindre dagsverken, och
dessa skulle han göra vid påkall d. v. s. när som
helst; han tje-nade framme vid gården, han hade der
sitt hufvudsakliga arbete, det egna hemmanet var
egentligen endast till för att gifva nödigt uppehälle
åt familjen. Också antog väl hans förhållande till
herrn och inspektorn gerna karakteren af tjenst:
han var en medlem af godsets stora familj, och allt
gick så temligen familjärt och utan alla former
tillväga. Väl var den godsherr-liga jurisdiktionen
försvunnen, och frälsebonden hörde egentligen under ha
adsting, men nog sköttes åtminstone polismyndigheten
af rättaren, fogden och nådig herrn; väl var det
vanligt, att frälsebonden betraktade sin ställning
som ärftlig och att hemmanet gick från far till
son i mångfaldiga led; men kontrakt derpå hade han
väl sällan, och nåden kände han mera än sin rätt;
m. e. o. han hade det i den vägen ej annorlunda än
de adeliga hustjenarne, hvilkas tjenster också gerna
blefvo tjenster på lifstid, ja t. o. m. gingo i arf
från far till son och sonson.

Detta system hade sin vackra sida i den personliga
förbindelsen mellan jordegaren och arrendatorn af
hans jord, en sida som också säkerligen framträdt
mera, ju mera godsher-rarne sjelfva bott bland sina
bönder; en sida som ej heller bör förbises vid
systemets bedömande. Vår förf. har också gifvit
den sitt fulla erkännande, och en liten teckning
af herregårds-väsendet i dess vackraste skick och
tillika af ett stycke forntid midtuppe i nutiden,
sådant som här och der står att finna, göra vi oss
ett särskildt nöje af att här införa.

»Julita gård», säger förf., »är helt säkert mellersta
Sveriges mest forngammalt patriarkaliska gård för
närvarande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free