Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
ryggen hos allmogen i trakter, der frälset
länge herrskat. Också var det ju naturligt, att
någon sjelfständighet kunde aldrig frälsebonden
utveckla. Detta var sakens sociala sida. Men
håglösheten ger den ekonomiska sidan, och denna har
så tillvida varit vigtigast, att den gifvit uppslag
till en förändring. Ty förståndiga godsegare ha
upptäckt, att godset af en dylik arbetsanordning
lidit dubbelt men, i det den dagsverkande bonden
och torparen l:o försummat sitt eget hemman för w
gårdsbrukets» skull; 2:o varit dålig arbetare vid
gården, då han der saknat arbetets bästa sporre; och
så har flerstädes en förändring inträdt: godtycket,
»hoveriet» och familjeförhållandet ha upphört;
bönderna hafva blifvit arrend atorer.
Hr Eneroths arbete är af förläggaren tydligen afsedt
till ett salonsverk och dertill egnar det sig ock
mycket väl genom de verkligen vackra och smakfulla
plancher, hvarmed hr Richardt försett detsamma. Men en
annan fråga är, om texten i ett dylikt verk behöfves
vara salonslektyr, derföre att taflorna lämpa sig för
konversationsbläddring. Vi tvifla derpå, och vi hysa
alltför hög tanke om hr E:s’ kärlek till ämnet, för
att tro, det han så fattat sin uppgift. En och annan
gång synes det dock, som om han helt hastigt kommit
att tänka på damerna i salonen, och han faller då
in i en ton, som icke stämmer med ämnet, bedjande om
förlåtelse för torra personalnotiser och statistiska
uppgifter. I någon sådan tanke på en älskvärd publik
ligger väl ock grunden till det tydliga bemödandet
att så ledigt som möjligt causera. Men den genren
är icke hr E:s och causeriet är mera vårdslöst och
gjordt än ledigt och lätt. Det är bland annat för
mycket af blinkningar, gester och svängningar i de
alltför talrikt återkommande-, " ", . . ., o. d. Så
i synnerhet t. ex. berättelsen sid. 72.
Såsom hr E. vändt sig till landsbygden, så har hr
Sylvan-der gått till en af våra städers historia, men
han har haft vida rikare material att tillgå, och han
har tydligen dera nedlagt ännu trägnare arbete. Också
hafva deraf redan framgått 5 digra volumer om 2,242
sidor, och dessa lära ändå enligt den utstakade planen
komma att följas af ännu några fler. Mången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
