- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
421

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Isländska Literaturen. R. Keyser: Nordmændenes Literatur; N. M. Petersen: Bidrag till den Oldnordiske Literaturs Historie; Sv. Grundtvig: Om Nordens gamle Literatur; G. Vigfússon: Um Tímatal i Islendinga Sögum. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

421

literatur ur nya synpunkter, man måste börja
med att genom-studera henne saga för saga, stycke
för stycke.

Man kan undra , att icke ännu mera blifvit gjordt för
en literatur som denna. .Dess rikedom är förvånande,
icke blott om man räknar efter arkeris antal, utan
äfven efter skönheternas. Hon eger i fullt mått det
i civilisationens förgårdar ännu dröjande, kärnfulla
naturfolkets friska behag, men derjemte ett djup, som
inom hedendomens verld söker sin like. Med afseende på
denna literatur är ännu icke ens den frågan afgjord,
hvem hon tillhör.

Icke frambringar ett folk en literatur utan att hafva
hunnit en viss grad af utveckling, och ingalunda
en låg grad. Kan man väl antaga, att under sådana
förhållanden dess sjelfstän dighetskänsla skulle
vara så föga utvecklad, att det icke ens nämner sig
sjelft, utan det öfverlemnas åt efterverldens forskare
att efter behag gifva det namn. Keyser tillägger
»Norrmännen» denna literatur, Petersen kallar henne
»Fornnordisk» och Grundt-vig nyanserar denna benämning
till »gammal nordisk». Vi hafva härofvan upptagit den
förr använda benämningen »Isländsk». Hvem har rätt?

Isländsk kalla vi den literatur, som skrifvits på
Island. Men Islands befolkning har i gryningen af
Nordens historiska tid flyttat öfver till sin ö, i
det allra närmaste helt och hållet, direkte eller på
omvägar, från Norge, hvarföre Keyser ansett sig böra
betrakta Isländarne som Norrmän och följaktligen
deras literatur som norsk. Dervid hafva vi dock
att besinna, att äfven denna sena utflyttning
faller inom ett så pass tidigt skede af de nordiska
folkens utvecklingstid, att en sjelfständig tingens
ordning kunnat uppstå på Island. Statsförfattningen
t. ex. blef der en annan och denna kunde icke undgå
att återverka på de öfriga förhållandena. Isländarne
foro visserligen vida omkring och gästade i
synnerhet i Norge, men hvad de från utlandet
medförde, blef blott en eggelse till fortsatt
inhemsk utveckling. Isländarne erkände visserligen
sina förbindelser till det gamla norska moderlandet,
men de ville dock icke lemna det för lifvets bevarande
nödtorftiga åt den man, som kom i egen-

Svensk Liter.-Tidskrift. H. VII. 1867,
27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free