- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
427

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Isländska Literaturen. R. Keyser: Nordmændenes Literatur; N. M. Petersen: Bidrag till den Oldnordiske Literaturs Historie; Sv. Grundtvig: Om Nordens gamle Literatur; G. Vigfússon: Um Tímatal i Islendinga Sögum. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

scriptor fuerit), h vårföre han nödgats taga sin
tillflykt «till Is-ländarne, som troget bevarat
minnena af framfarna dagar och firat dem i sina
sånger och som, enligt hvad bekant är, utan tvifvel
öfvcrgå alla andra nordens folk i kronologisk kunskap»
(ab eis, penes quos horum mernoriee praecipue vigere
creditur, quos nos Islendingos vocamus, qui hrec in
suis aritiquis carmi-nibus percelebrata recolunt; -
- quos [Islendingos] constat sine ulla dubitatione
prae omnibus aquilonaribus populis in hu-jusmodi
[kronologiska uppgifter] semper et peritiores et
curiosiores exstitisse). Man har ingalunda rätt
att med Keyser söka bort-räsonnera detta obetydliga
vitsord. Theodorich menar sannolikt, säger han, «så
vidt jag vet« och talar föröfrigt måhända endast om
historia skrifven på latin. Det är dessutom föga
troligt, att den andlige, som vågat öfverlemna
sitt arbete till Norges erkebiskop, skulle tala så
oförlåtligt ofullständigt.

I ett fall hade naturligtvis, trots detta, en
sådan kritik varit fullt berättigad, nämligen
i händelse man egt en afgjordt norsk historia
äldre äri Theodorichs dagar eller, i fall tiden
utplånat äfven de minsta qvarlefvor deraf, om det
funnes åtminstone en säker uppgift om någon norsk
sagoförfattare eller saga från denna tidigare
tid. Något sådant finnes dock icke, ehuru man i
sin patriotiska ifver skapat sig en författare,
om hvilken de nya litteraturhistorieskrifvarne i
Norge förtälja mycket, men om hvilka de gamle visste
så godt som intet. Sriorre Sturleson nämner som
ytterste hemulsman för en del af sina uppgifter -
för hvilka säger han icke - en Thorger Afrådskoll,
som bodde på Nidarnäs, när Håkan Jarl aflifvades år
955, och hvilken på äldre dagar meddelat en Isländare
historiska uppgifter. Detta är allt hvad man om denne
man vet. Men Keyser har att berätta, att från honom
komma underrättelserna om Norges äldsta konungar,
om Olof Trygvason och Olof den helige, ja icke
blott underrättelserna, ty t. ex. ordningen och
noggrannheten i Olof den heliges saga - den åt oss
bevarade Isländska - härleder sig utan tvifvel från
denne Thorgers berättelser, som måste hafva varit
en fullt utbildad saga. «Thorger Afrådskolls namn
förtjenar således helt visst att framhållas som ett
af de märkligaste i hela den norska sagans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free