- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
431

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Isländska Literaturen. R. Keyser: Nordmændenes Literatur; N. M. Petersen: Bidrag till den Oldnordiske Literaturs Historie; Sv. Grundtvig: Om Nordens gamle Literatur; G. Vigfússon: Um Tímatal i Islendinga Sögum. Af Hans Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

431

hade på Island fått sin form. Af den tredje
afdelningen kan man afsöndra det som har isländskt
ursprung från det som har tillkommit i Norge eller
i det öfriga norden. Det finnes ännu en fjer-de
afdelning af denna förunderligt rika literatur, som
låter oss se eri ny gruppering af anspråken. De gamle
Isländarne hafva nämligen nedskrifvit och derigenom
åt efterverlden bevarat de gudaqväden, hvilkas
innehåll hvarken var enbart Islands eller Islands och
Norges tillhörighet Här hafva vi ett allmännordiskt
innehåll, men handskrifterna, i hvilka vi finna
det, äro, isländska och höra således ovedersägligen
till den isländska litteraturen. Detsamma gäller
hjältesångerna, af hvilka man finner en genklang
i alla den nordiska tungans länder. Äfven med
afseende på dessa forntideris heliga sånger och
deras prosaiska omskrifning, med afseende på de
ofta behandlade Eddorna återstår mycket att söka
och finna. Vi få hoppas, att den textupplaga af
den äldre Eddan, som professor Bugge förbereder,
skall ega samma förtjenster, som utmärkt allt, hvad
han hittills allmangjort. Tills vidare får man nöja
sig med det hufvudresultat, som Jessen uttalar i
sin Nordiska Gudelyere. Om författareskapet till de
båda Eddorna säger han: «den äldre Eddan har kallats
Sämunds, emedan man trott, att hon samlats af Sämund
Frode (omkr. 1100), hvilket dock är högst ovisst
och ingalunda en fråga af vigt. - - Gylfeginning
och Skaldskapsmål jemte en tredje bok, som kallades
Håtta-tal (d. ä. verslära) kallas vanligen tillsammans
den yngre Eddan eller Snorres Edda, emedan Snorre
Sturleson säges vara dess författare (i det 13:de
århundradet), hvilket dock är ovisst.« Med afseende
på Eddasångerna är Grundtvigs påminnelse af vigt,
att de vittna om en dialekt, som icke är fullt lik
den norsk-isländska så långt tillbaka som vi kunna
följa denna.

Den literatur, som vi här antydt, intager större delen
af Keysers bok och den delen svarar således icke fullt
mot titeln, som lofvar oss en skildring af norr m
ann ens litteratur. Fanns det icke en sådan, som han
hade kunnat göra till föremål för sina undersökningar,
som var värdig en sådan uppmärksamhet? Jo, Norge eger
en särskild medeltidslitteratur, motsvarande den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free