Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk Poesi. Beppo: Wallmoknoppar; R. v. Kræmer: Dikter; O. B. C.: Dikter och Berättelser. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
annat värde än det i esthetiskt hänseende
underordnade intresse, som är så hänförande för
samlaren, nemligen att verkligen härröra från
»Beppos» egen hand. Såsom absolut förkastligt
måste vi derjemte anse det 37 sidor långa stycket
»Betraktelser vid ett kasernfönster af en gammal
uhlan», hvilket endast utmärker sig för en under
uppskrufvadt verldsförakt dold trivialitet i ett
språk, som visar sig genom råhet och till och med
fräckhet hafva släppt kaserntonen längre än passande
varit inom literaturens råmärken. Vi hänvisa till
episoden om »glädjeflickorna» sid. 29, om poeternas
lif sidd. 32-34 samt örn guvernanterna sid. 38 -
39. Det är, enligt vår tanke, en sorglig ärestod, som
höjes med sådana minnesrunor af en afliden författare,
hvilken, ehuru han äfven i obevakade ögonblick låtit
sådana ting undfalla sig, troligen, om han varit en
äkta skald med lefvande känsla för skönheten och
dess fordringar, skulle varit den förste att från
sina »Samlade Dikter» utesluta ett stycke, som ej en
gång kan ursäktas genom en haltande jemförelse med
Juvenalis och Persius.
Det är redan nämndt, hvilken likheten och olikheten
är mellan Sommelius och llobert v. Kraeraer; men de
skilja sig ännu i ett vigtigt fall ifrån hvarandra:
Sommelii poesi är ett af de sista utbrotten af
en nu nästan försvunnen riktning inom vår poetiska
utveckling, medan hr v. Kmemer är en af de kraftigaste
ifrarne för det nya uppslag deri, som man benämnt
deri poetiska realismen. Derför väcker han äfven
alltid intresse med sina produkter både hos vänner och
fiender, ty i ett d er a förhållandet måste man stå
till hans diktning, likgiltig kan man icke förblifva,
dertill bär den alltför bestämdt utpreglade,
esthetiskt »rabulistiska» drag. Vi förklara oss genast
ganska afgjordt tillhöra de förres antal, äfven om vi
instämma i en och annan af de klagovisor, som höjas
af den traditionella, men förlegade floskelpoesiens
anhängare, så vidt nemligen dessa röra verkliga
ensidigheter i författarens poetiska åskådning och
framställning. Att här upprepa alla de tillmålen,
för hvilka hr v. K. varit föremål sedan 15 är tillbaka
är onödigt och hör icke hit, ej en gång såvida dessa
beröra åtskilliga af de nu samlade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
