Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norsk Literatur: J. S. Welhaven: Samlede Skrifter; Ved Lövfaldstid; H. Ibsen: Peer Gynt. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
»Björnjägarnes hemkomst» intryck af att vara i
tidigare år skrif-ven , men deremot ej »senere
gjerinemseet», såsom det heter i boken, ty då hade
man af mästaren i att berätta »Fortällinger» kunnat
vänta något bättre an denna föga betydande parafras af
Tidemands bekanta tafla. Likaså är Magdalena Thoresens
berättelse, »Min Bedstemoders Fortälling» ett mindre
lyckligt exempel på den berömda författarinnans
förmåga. Den är, oaktadt allt bemödande att vara lätt,
lika så tung och tragisk som det tyngsta hon någonsin
skrifvit, meri utan deri lyftning, som ligger i den
sanna tragikens väsende. En qvinna, som efter att
hafva varit gift en gång, vid trettiofem års ålder
vaknar upp till en ungmös första drömmar och första
kärlek - dock till en gift man - derpå väntar i nio
år, till dess den älskade blifvit enkling, sedan friar
sjelf och blir gift för andra gången vid fyratiofyra
års ålder, är i sanning ett vidunder, liksom äfven den
försoning samt den moral, på hvilken stycket bjuder,
sammanpressad i följande slutrepliker mellan tvenne
älskande: »Gud give Du vilde vrere trofast alligevel,
Fritz!» - Söde Lille-Mor! Jeg vil vnere trofast;
thi jeg vil vaere lykkelig, og den, som er trolös,
kan aldrig blive lykkelig i dette Liv.» -. »De
tu Kilders Dal» är en rätt vacker, men obetydlig
resebild af A. Munch, möjligen för originalitetens
skull hållen i tredje personen, utan att dock denna
form förmått bringa något mera objektivt lif i de
af scirocco lidande bilderna. (Hvarifrån förf. fått
uppgiften om att de 12 stora profeterna i S. Paolo
alle tre fontone voro efter teckningar af llafael
»udförte af Marc Anton», kunna vi ej förstå.) - Lika
litet betydande, ehuru lifligt skrifna och behandlande
vissa dagens frågor rörande det sällskapliga samlifvet
i Norges hufvudstad, äro »Billeder fra Christiania, af
forfatterinden til Amtmandens Dötrer»; men C. Janssons
skizz »Etter Björnen» hör till dem, som äro för oss
onjutbara helt simpelt af det skäl, att vi med bästa
vilja i verlden för språkets skull ej kunna läsa
dem. Återstå »skizzer» af Theodor Kjerulf samt »En
historie fra Katakomberne» af L. Dietrichsson. hvilka
begge obetingadt äro de bästa i samlingen. Kjerulfs
skizzer utmärka sig för en särdeles säker uppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
