- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
462

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af uttrycken idealism och realism inom poesi och konst. Af C. R. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462

till ett genomskinligt uttryck af det inre, han
kan komma att ställa de båda faktorer, som bilda
konstverket, i olika förhållande till hvarandra,
beroende derpå, om han står verkligheten närmare
och lägger hufvudvigten på framställningen af
den karakteristiska rikedomen, af mångfalden,
sådan vi se den i det kring oss lefvande lifvet,
- hvilket vi kalla i allmänhet den realistiska
uppfattningen; eller om han står idén närmare och
vill lyfta framställningen öfver verklighetens
verld samt derför lägger hufvudvigt på enheten,
som beherrskar mångfalden, - hvilket vi i allmänhet
kalla den idealistiska uppfattningen. Detta är
nu den allmänna skilnaden mellan de båda olika
grunduppfattningarna inom poesi och konst, och om
vi fasthålla, hvad vi redan anmärkt, nemligen att
all konst sträfvar efter ett ideal, efter en verld,
som äro höjd öfver den verkliga, så lider det intet
tvifvel, att den idealistiska uppfattningen är den
högre, och att realismen är lägre, ju närmare den står
verkligheten. Men se vi närmare till, så möta vi här
en egenhet, som just bevisar rättmätigheten deraf, att
vi ställt konsten i sin utgångspunkt och sin sträfvan
i jemnbredd med vetenskapen, nemligen att konsten
visar benägenhet att på samma sätt som filosofien i
sitt arbetande efter klarhet gå ifrån det konkreta
till det abstrakta, hvilket, hvad konsten angår,
vill säga det samma som att lemna sitt fotfäste i
den verklighet, hvars förädlade bild hon dock skulle
återgifva, och lyfta sig till eri ideell verld,
hvilken åter ofta löper fara att vara ej allenast
faktiskt, utan äfven poetiskt overklig. Men detta är
konstens död. Konsten har nemligen med abstraktionen,
den nakna eller förklädda, ingenting att göra, utan
hon fordrar framför allt såsom lifvet sjelft konkreta,
lefvande gestalter, och då hon för sin del icke kan
uttrycka detta konkreta lif utan sinliga tecken,
karakteristiska drag, bestämda yttringar af själslif,
framträdande i bildens form, så är det icke underligt,
att hon, så länge hon är frisk och sund, har en
öfvervägande böjelse för en realistisk uppfattning,
liksom äfven en viss konst t. ex. målarkonsten kan
kallas öfvervägande realistisk i jemförelse med den
nästan uteslutande ideala bildhuggarekonsten. Men från
den lägsta och krassaste uppfattning af det enskilda
naturföremålet såsom ett reale till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free