- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
464

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om betydelsen af uttrycken idealism och realism inom poesi och konst. Af C. R. Nyblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

464

mycket torde vara säkert, att från formalismens
ståndpunkt blir det alltid den realistiska sidan,
som främst faller i ögonen, eftersom verkligheten och
naturen alltid varit räddningsmedlen ur formalismens
elände. Det är derför man i denna tidskrift vågat
följa det exempel, som gifvits af en bland nutidens
främste literaturhistoriske författare, Hermann
Hettner, att tala om »den sunda realismen» såsom ett
eftersträfvansvärdt mål.

De olika uppfattnings- och framställningssätten inom
konstens verld skulle sålunda bli fyra, nemligen
realismen med sin ytterlighet naturalismen å ena
sidan och idealismen med sin ytterlighet formalismen
å den andra. Det torde derjemte vara klart, att
dessa beteckningar äro nödvändiga för esthetiken
och isynnerhet för den esthetiska kritiken likaväl
som för filosonen, från hvilken de äro lånade,
emedan hon endast på detta sätt kan vederbörligen
skilja begreppen från hvarandra. Men har esthetiken
verkligen haft rätt att låna dessa benämningar från
filosofien, när hon, som man af det ofvan anförda
kan se, gifver dem en helt annan betydelse än de
ursprungligen egt? För vår del se vi ingenting, som
hindrar ett sådant lån, och vi tro till och med, att
esthetiken har rätt dertill, då vi se på gemensamheten
i utgångspunkt och sträfvan för både vetenskap och
konst. Vägen är fullkomligt olika, det är sannt, och
derför blir äfven begreppens betydelse modifierad;
men att de, det oaktadt, hafva mycket gemensamt och
till följd af en dunkel aning om det likartade i
målet sträfva efter än mera gemensamhet, torde vara
ådagalagdt genom den ofvan gifna framställningen
af idealismens ytterlighet. För öfrigt hafva dessa
beteckningar ungefär i här angifven betydelse
länge användts inom den numera ganska vidsträckta
esthetiska literaturen, och det ej blott inom de
stora kulturländerna, utan äfven hos oss i Sverige,
t. ex. af B. E. Malmström och i docenten Estlanders
nu utkommande konsthistoriska arbete.

Slutligen återstår att tillse, huruvida man varit
berättigad att just för vår tid framställa realismen
ståsom ett mål eller rent af som ett föryngringsmedel
för poesi och konst. Vi tro detta bäst ådagaläggas
genom en blick på den vanliga historiska
utvecklingsgången. Man finner nemligen inom hvarje nå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free