- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
472

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen. (Efter "Dansk Maanedsskrift". Af Cand. Mag. G. Brandes)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

lifvets ljusa sidor, hans egen lefnad har ej blott
inåt, utan äfven utåt varit en kamp. Man begriper
lätt Öfvergången frän det hårda och stränga till det
vilda, lidelsefulla och oregelbundna. År 1850 utkom
Catilina; 1851 började Ibsen utgifva en veckotidning,
för hvilken han skref lyriska och satiriska stycken;
samma år tillsattes han som instruktör vid deri
kort förut i Bergen öppnade theatern, och 1852
gjorde han för att studera theaterväsendet en kort
resa utomlands till Danmark och Tyskland. Ar 1859
blef han artistisk direktör för Christiania norska
theater, och året efter gifte han sig med sin
nuvarande hustru, stjufdotter till författarinnan
fru Thoresen. Då theatern 1862 hade spelat bankrutt,
lemnade Ibsen efter någon tids förlopp Norge och
har sedan mestadels uppehållit sig i Rom. Före sin
bortresa hade han skrifvit en mängd lyriska dikter
och dramer. Liksom han i Norge som theaterdirektör
var föremål för ständiga angrepp i pressen, så tyckes
han öfverhufvud beständigt lefva på krigsfot med sina
landsmän (se t. ex. företalet till den nya upplagan af
»Kjrerlighedens Komoedie»). Hemma hade han måst kämpa
med behofvet: det hette allmänt, att han i Rom led
formlig nöd på den tid, då »Brand» utkom i Köpenhamn.

Dera na bok förändrade hans öde. Som bekant predikar
»Brand» (dikten) eller åtminstone Brand (personen),
ty diktens idé är icke klar, den lära, att man bör
kasta bort hvarje jordiskt bekymmer. Det norska folket
visade med en finhet, som måhända få tilltrott det,
att det sätter värde på att ega en man, som i våra
dagar förkunnar sådana sanningar. Det ville, att
denne man utan småaktiga omsorger om sin utkomst
skulle kunna fortfara att förkunna en så upphöjd
åskådning. Det norska Stortinget tilldelade Ibsen
ett årligt underhåll, och sålunda har skalden blifvit
försäkrad om ett tarfligt uppehälle för framtiden.

Det som framför allt intresserar oss hos en
nutida skald, det är det nya, som hos honom bryter
fram. Vår första fråga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:29:31 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/littid67/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free