Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Ibsen. (Efter "Dansk Maanedsskrift". Af Cand. Mag. G. Brandes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
säga, att äfven om »Kjierlighedens Komoedie» stundom
till sin olycka bringar Heibergs »De Uadskillelige»
fram för minnet, har stycket dock ingen förebild af
hvad slag som helst, och hvem kan neka, att »Brand»
är en dikt, som just genom hela kompositionens nyhet
förvånade och med ett slag eröfrade publiken? Det är
måhända dock icke vardt att lägga för mycken vigt
på en sådan eröfring, den behöfver icke tala till
fördel för dikten. Men bevisar bokens utbredning också
ingenting för dess originalitet, så talar den dock
heller icke emot den. Hvad som förringar denna i de
begge polemiska dikterna är helt simpelt, att äfven
om de idéer, som de uttala, icke förr hafva funnit
detta uttryck i poesien, så hafva de dock funnit det i
litera-turen. Med andra ord, dessa dikter framställa
icke nya tankar, utan de omsätta redan gifna sådana
i vers och rim. De hafva begge ett direkt förhållande
till den tänkare, som i norden har den största andelen
i det yngre slägtets intellektuella uppfostran,
nemligen Sören Kierkegaard. »Kjrerlighedens Komoedie»
har, ehuru den i sin tendens går i motsatt riktning,
sina stödjepunkter i hvad Kierkegaard i »Entcn-Eller»
og »Stadier på Livets Vei» har sagt för och emot
äktenskapet. Och dock är det beroende förhållandet
här ringa i jemförelse med dess betydelse för
»Brand». Nästan hvarenda afgörande tanke i denna dikt
finnes uttalad hos Kierkegaard, och hjeltens lif har
sin förebild i dennes. Det ser rent af ut, som om
Ibsen eftertraktat den äran att kallas Kierkegaards
skald. Men härvid har han begått en orättvisa mot
sitt snille, intagit en plats, som är underordnad
den, hvilken han är kallad att fylla, nedsatt sig
sjelf till ettslags medarbetare, något, som han är
för stor till att böra vara.
På en nogare genomgång af diktens komposition inlåta
vi oss icke; en på djupet gående uppskattning af
dess poetiska innehåll ligger utom afsigten med denna
uppsats, hvilken blott vill påvisa och framhålla det
hos Ibsen, som ej blott är egendomligt, utan nytt i
detta ords eminentaste mening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
