Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur. Riksrådet grefve F. A. v. Fersens historiska skrifter, utgifna af R. M. Klinckowström. I; Svenska Akademiens Handlingar. Delen XLII. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
historiska berättelsen, och sjelfva ensidigheten
i omdömet saknar dessutom den hnltfullhet, som
måste tillerkännas en stor partimans teckning af
sjelfupplefvad verklighet.
Sålunda möta vi här ej sällan bristfälliga och skefva
framställningar af de politiska förvecklingarna,
hvilka af vår egen tids källforskningar
redan äro vederlagda: så t. ex. berättelsen om
fredsunderhandlingarna före Nystadtska freden och om
allianceverket under Horns styrelse, eller felaktiga
uppgifter, sådana som att landshöfdingen grefve
Creutz blef landtmarskalk vid 1719 års riksdag, att
Cederhjelm var en af fredsunderhandlarne i Nystadt,
o. s. v. Men man torde ej hafva rätt att dervidlag
vara sträng eller begära djupare forskningar af
en statsman., som upptecknar minnen. Af pikanta
anekdoter kan deremot göras en särdeles rik och roande
skörd, både af sådana, som karakterisera handlande
personligheters motiver och bära äkthetens pregel,
och af sådana som förvrida handlingarnes motiver
eller tydligen tillhöra den lumpna skandalen. En
och annan torde kräfva forskares uppmärksamhet och
förtjena bekräftelse eller vederläggning, såsom den om
grefve Horns förfarande vid förnyandet af förbundet
med Kyssland (sid. 62) eller den örn uppträdena i
borgarståndet i successionsfrågan (sid. 130).
Med Finska kriget, hvari grefve Fersen sjelf deltog,
begynner den vigtigare delen af hans teckning,
ehuruväl den underordnade post, han ännu innehade,
ej gifvit honom full kännedom om händelsernas
gång. Glanspunkten i deri föreliggande afdelningen
är slutligen berättelsen om 1743 års riksdag och
framför allt om dalupproret. Det är förträffligt lif
i denna skildring af händelser, hvilka förf. sjelf
med förfäran åskådat.
Det är eget att se den skärpa, hvarmed en
af frihetstidens störste koryféer granskar och
bedömer det då beståndande samhällsskickets lyten
och förvillelser. Motsatsen mellan enväldet och
1719 års samhälle framställer han nära nog så som
i våra dagar de, hvilka deri endast se motsatserna
mellan ära och skam, kraft och svaghet, enhet och
söndring. Men alldeles otvetydigt är, att mycket häri
förklaras af motviljan mot Horn, hvilken för Fersen
består en slät examen och undfår ett underhaltigt,
men tydligen orättvist vitsord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
