Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur. Nyare sånger och visor af E. Sehlstedt; Fjolners Saga, berättad och ritad af Acharius; Nordiska gudasagor af Bodwar Bjarke; Album Nordgermanischer Dichtung. Von E. Lobedanz. Af C. R. N. - Mattis: Dagsländor; Sylvia: Taflor ur Göteborgslifvet; Götha: Landtsoldaten; A. Krook: Taflor ur arbetarens lif; Sverre: En theoreticus i en praktisk tid. Af P. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
Componist»; om Wadman heter det: »Ausgezeiehneter
humorist, an Shakespeare erinriernd. Er ist
gleichsam der poetische Heilige der schwedischen
Schneider geworden» (!); fru Lenngren uppgifves
hafva skrifvit »Novellen etc.»; Choneus säges vara
född i »Vorå» i Finland; om Ling anmärkes blott, att
han var professor; Bottiger kallas »Elias Wilhelm»
o s. v.; men lustigast tager det sig dock ut,
när Leopolds »Sorgens son» öfversättes under namn
»Der Sohn der Sorge», utan att hr Lobedanz tyckes
haft någon aning om, att Leopolds stycke är en
rimmad - och högst förträfflig - öfversättning
af Herders orimmade »Das Kind der Sorge».
C. R. N.
Mattis. Dagsländor, poetiska utkast och
noveller. Sthlm
1867. Sylvia. Taflor ur Göteborgslifvet.
(Med förord af Aug.
Blanche). Sthlm 1867. Göt ha. Landtsoldaten,
en teckning ur folklifvet i Wester-
göthland. Sthlrn 1867.
Sverre. En theoreticus i en praktisk tid.
Sthlm 1867. Axel Krook. Taflor ur arbetarens lif.
Götheborg 1867.
Vi hafva här att för tidskriftens läsare
först presentera icke mindre än trenne nya
författarinnor. Och svårligen torde man bland
samtidigt nyuppträdande författare kunna framvisa
ett tretal, som inger mer berättigade förhoppningar
än detta klöfverblad.
Om vi ställa Mattis främst, så är det hvarken för
att med hennes bild undanskymma de båda öfrigas, ej
heller af beundran för hennes konst att skrifva vers,
något hvarpå hennes båda systrar i Apollo ej gifvit
oss prof. Läsaren må fördenskull, det fortaste han
kan, skynda öfver dessa 40 sidor »poetiska utkast»,
af hvilka han för förf:innans egen skull ej ens torde
vilja rädda 40 rader åt efterverlden. Men det går så
mycket lättare att glömma dessa små poetiska misstag,
som förf:innan genast i sin prosa ger rik ersättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
