Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diverse: Z. Topelius: Läsning för barn; H. Hallbäck: Sagor och sångor för barn; E. Laboulaye: Folksagor från olika länder; L. Bechstein: Folksagor för unga och gamla; Ad. Öhlenschläger: Fornnordiska hjeltesagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
507
Detta har också på ett lysande sätt bekräftats genom
Topelii »Läsning för barn», hvaraf nu tredje boken utkommit,
försedd med illustrationer af J. A. Malmström. Det hedrar
denne konstnär, som i flere af sina kompositioner visat sig
hafva ett öppet öga för barnaverlden, att han icke undandrager
sin hand att gifva den for barnet stundom nödvändiga
åskådligheten, lifvet och formen åt den poetiska framställningen.
Att denna senare är ypperlig, kan man taga för afgjordt, då
man känner Topelii mästerskap och särskildt är bekant med de
föregående delarne af hans »Läsning för barn». Skulle man
vilja åt något särskildt gifva företräde, så vore det möjligen
just åt den svåraste delen af uppgiften, nemligen de versifierade
styckena, hvilka, på samma gång de äro rent poetiska, knappt
en enda gång gå öfver barnets fattningsgåfva, och särskildt i
formen utmärka sig för en renhet och klarhet, som är beundransvärd.
De danska barnböckerna, utgifna af Rode och Richardt,
ehuru ej mycket kända hos oss, njuta i Danmark en
välförtjent berömmelse, särskildt för sina förträffliga bilder,
tecknade af Danmarks bästa konstnärer. Det är derför ingen
obetydlig förtjenst att som hr Hallbäck hafva ur de danska
samlingarna gjort ett urval af de bästa sagor och sånger och
bearbetat dessa för unga svenska läsare, isynnerhet som
bearbetningen är väl och med urskilning gjord. I afseende på
illustrationerna står denna barnbok främst af alla både från denna
och föregående jular, och erbjuder ett mönster, värdt att
efterfölja af våra egna konstnärer.
Att Edouard Laboulaye, äfven
då han vänder sig till sin lilla sondotter, såsom man ser af
företalet till hans »Folksagor», skall berätta som en mästare,
är tydligt för hvar och en, som känner hans arabiska
sagoberättelse Abdallah. Bäst framställd synes den välbekanta sagan
om Tummeliten, hvilken i berättarens mun fått en verkligen
förtjusande naiveté. Deremot torde berättelsen om »Piff, paff»,
huru pikant och underhållande den är, ligga för mycket
öfver de ungas horisont med sina politiska anspelningar.
Laboulaye skrifver icke gerna, utan att på något sätt liksom den
gamle Cato komma med sitt: ceterum censeo - frihet och centralisation.
Mycket underhållande äro äfven Bechstiens
»Folksagor för unga och gamla», hvilka utmärka sig framför
den föregående samlingen genom sina goda illustrationer af
Ludvig Bichter. Om man äfven kunde göra anmärkning mot
öfversättarens återgifning af »Schlaraffenland» med »Slarflandet»,
då likväl slarf och lätting icke nödvändigt äro ett och samma,
så hindrar dock icke detta, att eljest öfversättningen är väl
gjord. Detta gäller deremot icke fullt om återgifvandet af Öhlen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
