Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskt Ordboksföretag: Ordbok öfver svenska språket af K. E. Kindblad. Häft. 1-2. Af N. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
icke allenast mot sig sjelf, utan äfven mot den
menskliga kulturen i allmänhet, att i främsta rummet
odla de vetenskaper, hvilkas sjelfskrifna vårdarinna
hon redan derigenom är, att ingen annan nation kan
på samma sätt som hon sjelf göra det. Det kan icke
blifva fråga om att i minsta måtto söka förringa de
öfriga vetenskapernas, särskildt de öfriga språkens,
betydelse, så mycket mindre som de alla mer eller
mindre stå i samband med hvarandra, rnen det synes
ligga i nationalitetsbegreppets väsen, att ett för
ett folk så vigtigt ämne som dess språk måste med
särskild omsorg och kärlek omfattas. »Detta skall
du göra och det andra icke låta»! Men rnan har icke
nog klart velat inse och behjerta denna sanning,
och derför är också vårt språk liksom hela vårt land
mindre kändt och värderadt af de öfriga folken, än det
borde, och följaktligen vårt inflytande, särskildt
i den lärda verlden, mindre än det kunde vara. Hvad
aktning kan dessutom ett folk vänta sig, om det för
lusten att »utåt gapa» så glömmer sig sjelf, att det
vårdslösar det språk, som det i rent och ädelt skick
ärft af hugstora fäder. Våra skandinaviske grannar
kunna i detta fall hafva bättre samveten än vi, och
särskildt hafva norrmännen redan på kort tid förstått
att locka hela den bildade verlden att lyssna till
det språk, som talas, de toner, som klinga mellan
deras fjäll. Och hvarigenom? De hafva gjort sig reda
för sin »Pläds mellem Kulturfolkene».
Det är svårt att värja sig från en känsla
af bitterhet, då man ser på svenska språkets
utvecklingshistoria och jemför hvad som är gjordt
med hvad som bort och kunnat göras. Visserligen hafva
alltid funnits män, som med berömlig ifver arbetat för
den goda saken. Men under det desse sträfvade för att
motverka det onda och att bota refvorna samt gjorde
försök att stifta lag, har det oinskränkta godtycket
drifvit sitt spel, och detta fortfar den dag, som
i dag är, så att man ännu nästan kan tillämpa en
anmärkning, som gjordes redan 1756, att »hvar svensk
här tills skrifvit så till sägande sin egen svenska»,
och denna ofta sådan, att hon icke är begriplig för
landets egne invånare. Lånen från andra språk hafva
nämligen äfven under bemödanden om att vinna enhet
i stafning fortgått ohejdadt. Af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
