Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskt Ordboksföretag: Ordbok öfver svenska språket af K. E. Kindblad. Häft. 1-2. Af N. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
sakna ledning vid läsningen, icke blott af
reformationstidens och Stjernhjehnska tidens
författare, utan t. o. m. Dalins och hans samtidas
arbeten skola, för så vidt på detta lexikon beror,
blifva tillslutna böcker. Här har hr K. alldeles glömt
bort ordbokens egenskap af tolk. Smärre olikheter
i det äldre språket mot det nyare, t. ex. rörande
bokstafveririg, ändelser o. d. kunna visserligen
anses tillhöra språkläran och språkets historia, men
att utelemna ord och uttryck derför, att de äro gamla
och svårbegripliga, dertill saknar ordboksförfattaren,
när han för öfrigt går så fullständigt till väga som
hr K., befogenhet. Dessutom gifves det i dessa äldre
böcker goda svenska ord, som, om de också skulle
för tillfället hafva fallit i glömska, likväl böra
bevaras såsom prydnader i ordböckerna och derigenom
hållas tillgängliga för vidare användning. - Hade hr
Kindblad be-slutit sig för att hufvudsakligen egna
sina studier åt de sista hundra årens literatur,
så hade föga varit att dervid påminna. Så rik är
svenska literaturen redan, att det går öfver en mans
krafter att genomläsa deri hela och dervid anteckna
språkprof. Men han kunde åtminstone hafva låtil
de ord ur fornspråket och dialekterna, som redan
finnas i äldre ordböcker, t. ex. Ihres, Lindfors’,
Dalins, qvarstå, och icke helt enkelt kasta bort
dem derför, att han sjelf icke sett dem använda af
nyare författare.
Mot författarens beslut att icke söka återgifva
eller öfversatta de främmande orden på svenska vore
icke mycket att säga, om han såsom skäl åberopat
brist på förarbeten eller tid att sjelf deråt egna
uppmärksamhet; men då han vill uppställa som regel
för lexikograferne att icke dermed befatta sig, då han
påstår, att det blefve »ett öfverflödigt och gagnlöst
företag att för ord och uttryck, som kunna anses
mindre goda, mindre egentliga, mindre rent svenska
angifva bättre, egentligare eller mera svenska, samt
föreslå dessa sednares användande i stället för de
förra», får han nog icke många på sin sida. Huru att
öfverallt göra detta kan vara att »vilja i betydlig
mön omskapa språket», är svårt att fatta. Icke hafva
andra lands författare genom sina Fremmedordböger,
Fremdwörterbucher, eller hvad de må heta, och der de
sökt öfversatta eller återgifva fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
