Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskt Ordboksföretag: Ordbok öfver svenska språket af K. E. Kindblad. Häft. 1-2. Af N. L-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
mande ord på sitt eget språk hvarken velat eller
kunnat företaga nogon oraskapning. Viljan kan ju här
icke gå ut på annat än att påminna om modersmålets
egna tillgångar och på detta sätt bidraga, att de må
varda återinsatta i sina rättigheter. Det är icke nog
högt tänkt om den svenska allmänhetens fosterländska
sinne, att anse det föga sannolikt, det hon »skulle
i någon väsentligare mön frångå de uttryck, hvarvid
den blifvit van och som den allmänt begagnar, för att
utbyta dem mot uppgifria bättre». Språkets historia
visar, att sådant skett. Om ofullständighet kunde
visserligen talas, men början skall af någon och
någonstädes ske, och hvar är rätta stället, om icke i
ordboken ? Hvarje nytt och godt förslag vore en vinst
för språket, och en sådan h älf het förtjenade icke
att klandras. Att hela deuua fråga är af ömtåligaste
art och fordrar den yttersta varsamhet och smak jemte
lärdom och skarpsinne, är härmed icke förnekadt.
Lika litet kunna vi instämma i den meningen, att
»liktydiga ords sammanförande tjenar till föga
gagn». Äfven om det är sannt, att tvenne ord sällan
äro i alla afseenden liktydiga, så är detta intet
tillräckligt skäl. Ofta söker man just ett ord,
som äfven till betydelsen är något olika ett annat,
hvilket man för tillfället kommer ihog. En utredning
af alla snarlika ordbetydelser kunde ju ej vara
nödvändig. Det vore nog att, såsom skett i inånga
andra ordböcker, anföra sjelfva orden Betydelserna
stå ju att finna, der orden fullständigt behandlas.
Den jemförande språkforskningen har under de
senare åren gjort både snabba och stora framsteg,
utan att likväl hafvn upphört att vara ett för
forskaren slipprigt fält. Så vidt vi kunna finna,
står förf. på en allt för gammal ståndpunkt såsom
lingvist för att kunna hoppas att i svårare
frågor anses fullt tillförlitlig. En noggrann
och vidlyftig granskning af denna del af arbetet
skulle säkerligen vara föga lockande för flertalet
af denna tidskrifts läsare, och vi erkänna villigt,
att dertill fordrades andra krafter än våra. Vi kunna
dock icke underlåta att äfven i denna fråga göra ett
par anmärkningar. Förf. vidhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
